Demokrati

Under en valrörelse får man se hur olika folk och organisationer ser på begreppet demokrati. Jag tror att de allra flesta normalt tänkande människor i det här landet tycker att alla åsiktsyttringar ska ha möjlighet att visa sina åsikter, hur otrevliga eller obehagliga de än är. Jag tillhör den gruppen. När jag påpekar att det är OK att Svenskarnas Parti och Sverigedemokraterna ska ha rätt att visa sina uppfattningar har jag blivit kallad ”obehaglig typ”. Jag har aldrig påstått att jag är i närheten av att sympatisera med deras åsikter eller uppfattningar. Men jag tycker de ska ha rätt att visa sina åsikter. Att det sedan ordnas motdemonstrationer kan man tycka vad man vill om. Det allra bästa är givetvis om man struntar i dem och låter de stå där, två spridda och en i klunga, utan att någon tar någon större notis om dem. Då skulle media inte skriva något heller. På ett sett är det givetvis bra att de ser att de är i en oerhörd minoritet. Å andra sidan stärker det säkert dem i deras uppfattning.

Det tokiga blir när en liten del av motdemonstranterna (oftast tillhörandes den autonoma vänstern) ska försöka ta sig fram till dem och slåss. Då får man så gott som alltid höra om polisbrutalitet och att polisen går nazisternas och rasisternas ärenden. De glömmer att när de är ute och skriker om revolution så skyddar polisen dem från nazisterna. Undantaget var väl det som hände i Kärrtorp förra hösten. (Lika bra att skriva det. Annars får jag väl på skallen för det med).

Varför ägnar jag energi åt de här ytterlighetsgrupperna? Enkelt. De autonoma vänstergrupperna och Nazisterna är beroende av varandra. Utan den andra grupperingen skulle de ha svårt att hitta energi åt sina respektive ”kamper”.

Vänstern anser sig stå upp för demokrati. Är det demokratiskt att hindra andra att visa sin åsikt? Nej. Det är bra att man påpekar att vi aldrig får glömma de illgärningar nazismen gjorde på 30- och 40-talen. Men de förföljelser och massavrättningar som utförts i revolutionens och ”frihetens” namn i länder som Sovjet, Kina, Nordkorea, Kuba och andra länder med kommunistiskt enpartistyre glömmer man väldigt gärna bort.

Det är tråkigt att man i skolan pratar så lite om de folkmord som utförts i dessa länder med det styrelseskick som står så långt, men ändå så nära, nazismen. Jag tycker lika illa om bägge dessa ideologier. Bägge har lika lite med demokrati och åsiktsfrihet att göra.

Det är också tråkigt att media fokuserar mer på hur illa det är med Sverigedemokraterna än hur det står till med de åsikter som FI representerar. Jag hoppas folk ser hur illa det är med synen på demokrati, jämställhet, frihet osv i de partier som finns både till höger och vänster som lägger sina röster på något av partierna i Alliansen. Gillar man inte Alliansen, vilket givetvis är helt OK, hoppas jag att man i så fall röstar på (s). De är i alla fall ett demokratiskt parti med en genomförbar politik, även om jag inte tror på eller gillar den.

Bygg ikapp?

Jag har just varit i Fryshuset på en hearing om infrastrukturen för idrotten i Stockholms stad. Det var väl knappast något man blev superlycklig av. Representanter från samtliga partier i Stadshuset, utom Centern, var på plats. Två ganska unga tjejer från (s) och (mp), samt fyra medelålders herrar från (m), (fp), (kd) och (v). Till att börja med måste jag, något motvilligt, erkänna att tjejerna var mycket bra retoriker i förhållande till grabbarna. Sedan höll jag kanske inte med i allt de sa och påstod. Men de fyra manliga företrädarna var riktigt dåliga i både retorik och att få ut sina budskap. Den minst dåliga var min partikollega, Billy Östh. Han intog en mer realistisk syn på hur man ska kunna bygga ikapp det som både det röda laget och det blåa laget har varit dåliga på i 25-30 år. Nämligen att bygga ut med idrottsanläggningar i den takt som staden har växt. Man har även ett eftersatt underhåll sedan många många år.

I inledningen hade alla ett idrottsligt förflutet. Men när det kom till beskrivning av dagens verklighet måste det ha varit länge sedan de idrottade. Det gäller faktiskt även de relativt unga damerna i panelen. Men till sist erkände alla mycket motvilligt att vi inte direkt ligger i framkant när det gäller idrottsanläggningar. Vi är inte direkt en stad i världsklass när det gller idrottsanläggningar. Vissa försökte bortförklara problematiken med att Stockholm som storstad har ”så mycket annat att erbjuda”. Nja, det har även Malmö och Göteborg. Men de har ändå en generellt sett betydligt bättre infrastruktur än Stockholm. I synnerhet Göteborg ligger långt framme på anläggningssidan.

Det var ju givetvis representanter från många idrotter närvarande och de som talade ville självklart framföra sin idrotts bekymmer. Men mellan varven diskuterades damfotbollens behov av en egen arena. Vidare nämndes ett behov att rusta upp Grimsta åt Brommapojkarna. Varför staden ska lägga massor av pengar på Grimsta när Brommapojkarna kan spela på Friends eller Tele2 begriper inte jag. De kan kanske till och med använda Stockholms Stadion i Superettan, vad vet jag. Men att plöja ner pengar på Grimsta anser jag vara slöseri. Lägg de pengarna på fler hallar, simhallar och planer istället. Satsa de pengarna på bredden.

När det gäller damfotbollen vill en del rusta upp Kanalplan. Den anläggningen kanske behöver en upprustning, även om jag tycker den var ganska OK när jag dömde där i söndags. Men det är ju ingen damallsvensk arena. Vad är det i så fall för fel på Kristinebergs IP? Om Djurgårdens och Hammarbys herrar kan samsas om Tele2 borde damerna (AIK, Hammarby och Djurgården) kunna samsas om exempelvis Kristinebergs IP eller Stockholms Stadion. Jag har mer än ful förståelse om man vill ha en ”egen” arena där man tycker att man hör hemma geografiskt och historiskt. Men nu handlar det om att fördela ett antal miljarder i investeringar för att komma ikapp det som är eftersatt sedan 70-talet!

Även om Alliansen har ökat investeringsbudgeten med flera hundra miljoner och oppositionen lockar med ytterligare en massa miljoner om de vinner valet kommer det att ta år, många år att dels komma ikapp och samtidigt bygga ut i rätt takt. Staden måste bli bättre på planering. Man får inte göra samma misstag som man gjort med Hammarby Sjöstad. Det håller på att ske i Hagastaden. Norra Djurgårdsstaden går kanske att rädda. Men planerarna på Stadsbyggnadskontoret verkar ha mycket lite kontakt med sina kollegor på Idrottsförvaltningen. Jag hoppas det blivit bättre på senare år. Men när jag var ledamot i Stadsbyggnadsnämnden föreslog man från stadsplanernarna att Bromstens IP skulle försvinna när man planerade att bygga 1100 lägenheter i dess omedelbara närhet! Det är så dumt att man inte ens behöver kommentera det duma i det. Nu blev det som tur är inte så. Föreningarna (Bromstens IF m fl) samt vi i nämnden protesterade. Jag tror att hela idrottsplatsen nu får vara kvar. Med en mer realistisk syn från stadsplanerarna borde man istället byggt ut idrottsplatsen med en eller ett par hallar.

Avslutningsvis en ganska trist hearing som inte bjöd på några direkta överraskningar. Kanske inte direkt förvånande. Men man borde ha mer av den här typen av evenemang. Tvinga de som är lokala lokalpolitiker att träffa de som är kunder. Här finns mycket att göra inom fler verksamheter.