Kategori: Farsta

Att fatta eller inte fatta

av arnefred, publicerad i Farsta, Politik, Stockholm

I torsdags (26/3) hade vi stadsdelsnämnd i Farsta. För en gångs skull var det många besökare. Det är kul. Det lite tråkiga är att de som kommer oftast kommer för att klaga. Men det är väl då man vill få tag på en politiker. Den första personen som yttrade sig klagade med all rätt. Hon var besviken på den flathet myndigheterna är mot de tältläger som växer upp i samband med de EU-medborgare som kommer hit för att tigga (eller i värsta fall försörja sig på annat sätt). Hon bor sedan fyra månader med ett tältläger utanför tomten. Det är långt över vad lokal ordningsstadga, allemansrätt mm säger. Men ändå har kommunen, polisen eller kronofogden inte gjort några avhysningar. De är inte de enda ”bosättningarna” i stadsdelsnämndsområdet. Okay, det är oerhört synd om de som kommer hit av olika orsaker. Det värsta är att de har det mindre uselt här än hemma! Man kan fundera på varför det är så politiskt känsligt att följa svensk lag? Varför ska en viss kategori människor inte behöva följa samma bestämmelser som vi andra?

Efter det var det personer (NIMBYs) som hade mer eller mindre kraftiga åsikter mot planerade byggnationer i deras omedelbara närhet. Jag kan förstå att man protesterar mot mängd och utformning (eller gestaltning som proffsen säger) osv. Men när folk säger ”bygg gärna, men inte här”, då är det oftast dessvärre mer egoistiska överväganden. I det ena fallet var det protester mot planerade studentbostäder i Gubbängen. Dessa protester köper jag. Två stora hus på en liten yta. Dessutom passar de absolut inte in i den omgivande miljön. Efter att de visat ett antal bilder som var fantastiskt fina var vi några som sa att engagemang är bra. Felet är att närboende och andra intressenter kommer in försent i processen. Alla intressenter borde egentligen vara med redan när Expolateringsnämnden ger sin markanvisning. Dels för att påverka upplåtelseform, men även storlek på själva exploateringen.

Nåväl, i det här fallet knåpade vi ihop en kompromiss från vår sida som de rödgröna köpte rätt av. Vi anser att ett av husen kan flyttas till annan plats, kort och gott. PANG! Där satt ett remissvar från FArsta stadsdelsnämnd som är bra och tydligt.

I det andra ärendet protesterades det mot ett bygge i kanten av Fagersjöskogen. Vi (Alliansen) ansåg, och anser fortfarande, att här är behovet av bostäder större än kravet att rädda några lönnar och en groda. En av de protesterande kallade oss lönnmördare. Jag tycker det var riktigt fyndigt och kul. Här kommer nu problemet och dubbelmoralen. De rödgröna röstade FÖR förvaltningens förslag till beslut (precis som vi). Men man lade samtidigt ett särskilt uttalande som innebar att man egentligen inte tycker att det är bra att bygga på platsen.

Här har vi problemet och dubbelmoralen. De äger beslutet. De kan ändra och skriva vilken beslutstext de vill. De har ju majoritet! Men de säger ja till förslaget till beslut, vilket innebär ja till byggnation. Men i sitt uttalande säger man tvärt om! Detta är att lura väljarna. Det är oärligt. Det är okunnigt. Det är fegt. Det finns egentligen bara en sak att säga. Det är synd om Farsta stadsdelsförvaltning som har så okunnig majoritet, medan nämnden (och alltså majoriteten) en otroligt kunnig och bra förvaltning.

Annons

Tiggeri, invandring och integration

av arnefred, publicerad i Farsta, Politik, Stockholm

Stockholms stad har genomfört en trygghetsmätning i år. Det är den tredje i ordningen och de andra två genomfördes 2008 och 2011. Det ger en ganska bra bild av hur Stockholmarna ser på sin stad, stadsdel, det egna området i de olika frågeställningarna. Generellt sett är Stockholmaren mer trygg i sin vardag än vad media och rykten säger. Det finns visserligen en viss oro. Den är lite större i vissa områden. Men sedan 2008 kan man konstatera att den genomsnittlige Stockholmaren känner sig mer trygg 2014 än 2008 (tack för det Alliansen!). Den enda frågan som stack ut negativt var den om tiggeri. Frågan löd: ” Upplever du att det finns problem med följande fenomen i ditt bostadsområde eller i anknytning till detta? Påträngande tiggeri.” 2008 och 2011 var det bara några få procent som ansåg sig störda av tiggeri. I år, 2014, är den siffran i staden totalt 22%. Störst är den i Rinkeby och Norrmalm där anser 38% att tiggeriet är störande. I Bromma och Älvsjö var motsvarande siffra 9%.

Det här är spännande. Varför anser man tiggeriet mindre störande i Älvsjö och Bromma? Är det färre tiggare där? Kanske, jag vet inte. Hela frågan om tiggeri är givetvis komplex. Precis som frågan vad man ska göra åt tiggeriet och hur Sverige och EU ska få Rumänien att ta sitt ansvar, för det är ju därifrån de flesta tiggarna kommer, sägs det. De senaste veckorna har jag sett fler och fler socialt utstötta som inte är Rumänska romer tigga. Ofta med en skylt som menar att de sociala myndigheterna inte vill ge någon hjälp. Det är givetvis inte helt korrekt. Sedan kanske man av olika orsaker inte kan få den hjälp man önskar. Men det är en annan historia.

Tillbaka till trygghetsmätningen. På den senaste stadsdelsnämnden i Farsta fick vi en redovisning av mätningen med fokus på Farsta stadsdel givetvis. På frågan om just tiggeri menade den kvinnlige (eller ska man skriva kvinnliga) ersättaren från Vänsterpartiet (Laura Roselli) att det var tveksamt ur ett moraliskt perspektiv att ställa frågan om tiggeri. Det pekade ut de stackars romerna, menade hon. Nu börjar det brännas lite. För det första har samma fråga ställts sedan 2008 (vilket påpekades på mötet). Sedan är det ett problem. Nästan en fjärdedel av Stockholmarna upplever det så. Att det sedan råkar vara en stor mängd romer från Rumänien som tagit sig hit och försöker överleva på att tigga är en helt annan sak. Jag tycker det är mer moraliskt tveksamt att blunda för det problem som blommat upp det senaste året.

Här börjar ett annat problem som jag anser är ett av de största problemen med att Sverigedemokraterna blivit så stora. Det finns inget av de sex seriösa partierna (ja, jag anser inte Vänsterpartiet vara seriösa. MP är tveksamma, men de har i alla fall en demokratisk grund att stå på) kan eller vågar ta debatten om invandring och integration på allvar. Det har funnits en del försök, men istället för en seriös debatt har de som inte tycker som ”uppstickaren” blivit kallad rasist och så har det hela dött. Jag kommer ihåg hur Folkpartiet (tror jag det var) för några år sedan föreslog att personer som skulle bli svenska medborgare skulle kunna ett visst mått svenska och även ha grundläggande kunskaper i svenska historien. Ett förslag som i grunden inte låter så tokigt kan jag tycka. Om jag ska bli medborgare i ett land är det för mig ganska självklart att jag lär mig språket och sätter mig in i landets historia för att få en översiktlig kunskap. Men det ansåg kritikerna var rasistiskt. Alltså avstannade den debatten fortare än den startat.

Idag är det bara Sverigedemokraterna som pratar om invandring på ett eller annat sätt. De får oemotsagda (mer eller mindre) sätta agendan. Fredrik Reinfeldt försökte i valrörelsen i ett tal få svenskarna att ”öppna sina hjärtan” för att öka förståelsen för de som av olika orsaker kommer hit. Men en reell debatt om hur vi löser integration, bostäder, jobb, utbildning i svenska osv osv. Den debatten finns inte. Allianspartierna, Sossarna och Miljöpartiet måste våga ta debatten utan att fega ur och kalla varandra för rasister. Vänstern har jag inget hopp om i det avseendet. Tycker man att det är moraliskt tveksamt att fråga om folk störs av tiggeri har man missat hela poängen. Det är mycket det partiet har missat, men även det är en annan historia.