Kategori: Stockholm

Bygga digitalt?

av arnefred, publicerad i Politik, Stockholm

Inte sjutton kan man bygga bostäder digitalt? Nä, det är inte helt enkelt. Däremot borde man med hjälp av digitalisering av olika slag kunna öka på takten på detaljplaner. Idag tar det i Stockholm ofta fem-sex år från det att Stadsbyggnadskontoret upprättar ett start PM och börjar processen med en ny detaljplan tills dess ett antal bostäder är färdiga och folk kan flytta in. Jag pratade med en kollega om det idag på jobbet. Vi konstaterade att det måste till en radikal förändring i planprocessen för att byggandet ska öka. Vi gick in på ett antal mer eller mindre drastiska åtgärder, men jag ska inte trötta ut dig som eventuellt inte tröttnat på att läsa detta redan nu på vilka det var.

Bilden är kopierad från stockholm.se

Jag var ersättare i Stadsbyggandsnämnden i Stockholm mellan 2007-2010. Ärenden som vi hade uppe då börjar i många fall bli verklighet nu, 5,6 7 år senare. Det är totalt ohållbart i längden. Hur kan man då göra processen effektivare utan att minska eller försvåra den demokratiska processen med remisshantering osv? Ett sätt är att öka remisshanteringen med hjälp av olika digitala kanaler. Idag kan alla se på planärenden via stockholm.se och plantjänsten (en av stadens många e-tjänster). Men man borde kunna effektivisera remisshanteringen med hjälp av ökad digitalisering. Framför allt måste (de numera obligatoriska) överklaganden som kommer in hanteras snabbare och mer effektivt. Här är jag övertygad om att det finns åtskilligt man kan göra med hjälp av olika digitala lösningar.

En annan sak att fundera över är hur stor och hur länge man ska kunna överklaga en detaljplan och på det sättet stoppa ett antal bostäder som det är extremt stort behov av. Till slut kommer planen att vinna laga kraft, som det heter, och bygget startar. Det enda som hänt är att ett antal (ofta närboende som redan har en bostad) försöker stoppa den planerade byggnationen.

Återigen. Med en effektiv (digital?) remisshantering i början av planprocessen kan ett ”okynnesöverklagande” kanske stoppas, eller åtminstone minskas. Det är i själva planarbetet på förvaltningen som man som enskild har möjlighet att påverka hur byggnationen ska se ut, vilket oftast lyckas ganska bra. Med mer och fler digitala lösningar kan man lättare visa de närboende hur det kommer att se ut i området när bygget är klart. Här kan en ökad digitalisering göra underverk! Idag visas oftast bara kartor och beskrivning av de olika objekten. Kan man tidigt visa en verklig målbild i dialogen med de redan boende i området kommer de planerade byggnationerna snabbare att bli verklighet.

Annons

Att fatta eller inte fatta

av arnefred, publicerad i Farsta, Politik, Stockholm

I torsdags (26/3) hade vi stadsdelsnämnd i Farsta. För en gångs skull var det många besökare. Det är kul. Det lite tråkiga är att de som kommer oftast kommer för att klaga. Men det är väl då man vill få tag på en politiker. Den första personen som yttrade sig klagade med all rätt. Hon var besviken på den flathet myndigheterna är mot de tältläger som växer upp i samband med de EU-medborgare som kommer hit för att tigga (eller i värsta fall försörja sig på annat sätt). Hon bor sedan fyra månader med ett tältläger utanför tomten. Det är långt över vad lokal ordningsstadga, allemansrätt mm säger. Men ändå har kommunen, polisen eller kronofogden inte gjort några avhysningar. De är inte de enda ”bosättningarna” i stadsdelsnämndsområdet. Okay, det är oerhört synd om de som kommer hit av olika orsaker. Det värsta är att de har det mindre uselt här än hemma! Man kan fundera på varför det är så politiskt känsligt att följa svensk lag? Varför ska en viss kategori människor inte behöva följa samma bestämmelser som vi andra?

Efter det var det personer (NIMBYs) som hade mer eller mindre kraftiga åsikter mot planerade byggnationer i deras omedelbara närhet. Jag kan förstå att man protesterar mot mängd och utformning (eller gestaltning som proffsen säger) osv. Men när folk säger ”bygg gärna, men inte här”, då är det oftast dessvärre mer egoistiska överväganden. I det ena fallet var det protester mot planerade studentbostäder i Gubbängen. Dessa protester köper jag. Två stora hus på en liten yta. Dessutom passar de absolut inte in i den omgivande miljön. Efter att de visat ett antal bilder som var fantastiskt fina var vi några som sa att engagemang är bra. Felet är att närboende och andra intressenter kommer in försent i processen. Alla intressenter borde egentligen vara med redan när Expolateringsnämnden ger sin markanvisning. Dels för att påverka upplåtelseform, men även storlek på själva exploateringen.

Nåväl, i det här fallet knåpade vi ihop en kompromiss från vår sida som de rödgröna köpte rätt av. Vi anser att ett av husen kan flyttas till annan plats, kort och gott. PANG! Där satt ett remissvar från FArsta stadsdelsnämnd som är bra och tydligt.

I det andra ärendet protesterades det mot ett bygge i kanten av Fagersjöskogen. Vi (Alliansen) ansåg, och anser fortfarande, att här är behovet av bostäder större än kravet att rädda några lönnar och en groda. En av de protesterande kallade oss lönnmördare. Jag tycker det var riktigt fyndigt och kul. Här kommer nu problemet och dubbelmoralen. De rödgröna röstade FÖR förvaltningens förslag till beslut (precis som vi). Men man lade samtidigt ett särskilt uttalande som innebar att man egentligen inte tycker att det är bra att bygga på platsen.

Här har vi problemet och dubbelmoralen. De äger beslutet. De kan ändra och skriva vilken beslutstext de vill. De har ju majoritet! Men de säger ja till förslaget till beslut, vilket innebär ja till byggnation. Men i sitt uttalande säger man tvärt om! Detta är att lura väljarna. Det är oärligt. Det är okunnigt. Det är fegt. Det finns egentligen bara en sak att säga. Det är synd om Farsta stadsdelsförvaltning som har så okunnig majoritet, medan nämnden (och alltså majoriteten) en otroligt kunnig och bra förvaltning.