Släpp ut eller utsläpp

Jag åker ganska mycket tåg. Eller gjorde innan Corona satte stopp för det. Då fick det bli energi- och miljövänlig MC istället. Men när man åker tåg matas man av både SJ och MTR att man åker miljövänligt. Det är säkert sant. I alla fall om man inte funderar över var elströmmen kommer ifrån och ser endast på elen som el. Tåget som tåg släpper ju inte ut några avgaser direkt. Tåget jämförs så gott som alltid med flyget, men även till viss del med buss, bil och båt. Jag tänkte börja med vägtrafiken i min lilla betraktelse.

Att vägtrafiken släpper ut mest skit är väl ingen som ifrågasätter. Inte så konstigt eftersom det finns väldigt mycket både bilar, bussar och lastbilar av olika slag. Det märkliga är att när man pratar om miljövänliga fordon så pratar man idag så gott som bara om elbilar. Men återigen, varifrån kommer strömmen? För några år sedan var det etanol som var miljövänligt. Sedan kom man på att spriten hade (och har) ganska dåligt energivärde. Dessutom tillverkades spriten (ja, etanol är sprit, dock ej drickbar) av grödor av olika slag som ofta importerades med båt låga sträckor. Hm….. Där sprack den miljövinsten, samt att det ur ett moraliskt perspektiv är ganska tveksamt att förstöra mat på det viset.

Sedan skulle alla bilar gå på gas. Naturgas. Men hallå!! Det är ju även det en naturresurs av fossil karaktär. Aj aj!! Man missade något där också! Diesel! Ja, nu börjar det närma sig något. Diesel kan tillverkas av skog. Men vad bra!!! Dels har diesel högt energivärde. Så gott som allt förbränns och eftersom man kan tillverka bränslet av skog, som vi har ganska gott om här i landet, är det en perfekt produkt. Men det dög inte för de sk. miljöfolket. Nä EL är bra. Rent och fint. Släpper inte ut ett dugg i avgasväg. Bara att ladda batterierna och köra!

Men återigen. Varifrån kommer strömmen!! Jag lämnar här den miljöpåverkan som framställningen av batterierna har. Dessutom är ingredienserna i batterier från ändliga naturresurser. Åter till elströmmen. I Sverige kommer c:a 80% av strömmen från vattenkraft och (ännu så länge) kärnkraft. I dagarna stängs ännu ett av landets kärnkraftverk och för att klara av vår elkonsumtion är risken väldigt stor att vi måste importera miljövänlig kolproducerad el från Polen och Tyskland. Det har sedan 70-talet diskuterats och debatterats om vi ska ha kärnkraft eller inte. Folkomröstningen 1980 (fan! 40 år sedan!!) gav inte något svar. Det blev, som med väldigt mycket annat i svensk politik ett kraftfullt jaså.

Vattenkraften då? Den är väl åtminstone miljövänlig. Nja, jo kanske. De stora kraftverken producerar visserligen el utan utsläpp. Eller i alla fall direkta utsläpp. Men eftersom alla kossor i landet pruttar och på det viset förstör miljön så kan man fundera på om inte den växtlighet som hamnat under vatten i alla dessa dammar som behövs för att magasinera vatten för vattenkraftverken också släpper sig en del. Växter som ruttnar ger ifrån sig en inte helt oansenlig mängd koldioxid. Det skulle vara kul att få lite siffror på detta. Men det finns säkert inte. Fast om man vet att kossorna är miljöbovar borde de som kan räkna på detta även kunna räkna ut hur mycket koldioxid och andra gaser som kommer upp från vattenkraftens magasin.

Åter till tåget kontra flyget. Det är självklart att flyget, precis som andra motorfordon, spyr ut avgaser av olika slag. Men om man ska göra en riktigt rättvis jämförelse måste man vara ärlig i var elen till tågen kommer ifrån. Ingen ska inbilla mig att 100% av elen till tågtrafiken (eller elbilarna) kommer från bara återanvändbara energikällor.

Jag gillar att åka tåg. Det är det både billigaste och smidigaste sättet för mig personligen att transportera mig på. Men jag har ingen ”flygskam”. Jag gillar att flyga också. Dessutom jobbar flygindustrin hårt med att både göra motorerna effektivare och ta fram miljövänligare bränslen. Det skulle vara kul att få samma signaler från vägtrafikens tillverkare att man jobbar på effektivare motorer och miljövänligare bränslen. Det kanske man gör i tysthet. Man kan ju alltid hoppas. Men annars känns det i väldigt mycket reklam som batterier i bilar kommer att frälsa världen och miljön. Nja. Återigen. Varifrån kommer strömmen!! Samt batterierna. Det enda man gjort (i ala fall vad jag har sett) är att ta fram miljövänlig diesel, men den ratas av miljömupparna! Varför? Det är en annan historia och en annan betraktelse.

Tillbaka till elen. Det kanske inte är en så bra idé att satsa på en häst. Att landets beredskap inom olika sfärer inte riktigt håller måttet har vi sett de senaste månaderna. Den nedmonteringen började med regeringen Bildt, det ska erkännas. Sedan har samtila regeringar fortsatt med det och nu har vi en regering som vet (eller borde veta) att det är kritiskt. I Skåne kan inte Pågens bageri bygga ut eftersom man inte är garanterade elkraft. Det är liknande tongångar i fler delar av landet. Att detta pågått i ett flertal år och regeringar gör inte denna regering ansvarsfri. Tvärt om! Det ska bli spännande att se hur man både ska fixa beredskapen, elförsörjningen och samtidigt ligga kvar i sängen med miljömupparna.

Navigare nesesse est

Eller att segla är nödvändigt. Jag tror det är så det både stavas och översätts från latin till svenska. Varför då detta? Jo, det är snart tre veckor sedan jag blev påkörd ute på fjärden nära kobben. Jag tänker inte skriva om det eftersom vare sig polisutredning eller försäkringsärendet är avgjort. Ja, jag var nykter. Men det väckte en del andra tankar.

WP_20160729_17_39_13_Pro_LI

På 70- och 80-talen när jag arbetade på Waxholmsbolaget och for runt ganska mycket i skärgården var det väldigt mycket båtar på den tiden. Både segelbåtar och motorbåtar av olika storlekar och varianter. De gick inte så fort. Runt 20-25 knop. Ja, inte segelbåtarna. De hasade fram i ett helt annat tempo. Där var det en annan filosofi som dessutom var ganska intressant. Mer om den senare.

Motorbåtarna for alltså omkring i 20-25 knop. De som körde hade sjökort, oftast. Riktiga sjökort på papper. De hade dessutom i de flesta fall åtminstone förarbevis. De visste att hålla koll och (oftast) inse att båtar som kommer från styrbord (höger) har någon form av förkörsrätt. Eller jag ska i alla fall ha vet att hålla undan. Som förare av en mindre båt (under 25 meter) ska jag dessutom se till att yrkestrafiken kommer fram.

Idag med alla dessa elektroniska hjälpmedel har det hänt något. För det första är det färre båtar ute i skärgården mot för 30 år sedan. Det är kanske tur det. Det går dessutom fortare idag. En båt som går 20-25 knop anses nästan vara långsam i dagens läge. Med ribbar och skotrar och andra fartvidunder är farter över 30 knop mer regel än undantag. Så var det elektroniken. Det är bra att det finns, men det är allt för många som inte ser ut på verkligheten utan har blicken fastnaglad på den där bildskärmen som med hjälp av GPS visar var jag är, vilken kurs jag har och hur fort det går. Problemet är bara att jag har en känsla av att allt för många inte förstår att använda informationen på rätt sett.

WP_20160725_19_16_09_Rich_LI

Det är fortfarande så att man ska ha koll på vad som händer runt min färd. Inte på skärmen utan i verkligheten. Här har det skett en kompetensminskning som är oroväckande, anser jag. Det i kombination med högre farter gör att det både lättare och snabbare kan inträffa tokigheter. Precis som med mig för några veckor sedan….. Det känns som allt för många glömmer att sjökort på papper och utkik i verkligheten är prio 1 och elektroniken är en hjälp!!!

Så var det då det där med seglare. Väldigt många seglare tar ner trasorna när det börjar blåsa lite och går med motorkraft istället. Men när det mojnar och vinden kanske försvinner helt, då åker seglen upp och man sitter där och kikar på de slakt hängande trasorna. Man ser fundersam ut som om man undrar varför det inte händer något. En helt stillsam iakttagelse som säkert en del textilraggare inte håller med om.