Under en valrörelse får man se hur olika folk och organisationer ser på begreppet demokrati. Jag tror att de allra flesta normalt tänkande människor i det här landet tycker att alla åsiktsyttringar ska ha möjlighet att visa sina åsikter, hur otrevliga eller obehagliga de än är. Jag tillhör den gruppen. När jag påpekar att det är OK att Svenskarnas Parti och Sverigedemokraterna ska ha rätt att visa sina uppfattningar har jag blivit kallad ”obehaglig typ”. Jag har aldrig påstått att jag är i närheten av att sympatisera med deras åsikter eller uppfattningar. Men jag tycker de ska ha rätt att visa sina åsikter. Att det sedan ordnas motdemonstrationer kan man tycka vad man vill om. Det allra bästa är givetvis om man struntar i dem och låter de stå där, två spridda och en i klunga, utan att någon tar någon större notis om dem. Då skulle media inte skriva något heller. På ett sett är det givetvis bra att de ser att de är i en oerhörd minoritet. Å andra sidan stärker det säkert dem i deras uppfattning.
Det tokiga blir när en liten del av motdemonstranterna (oftast tillhörandes den autonoma vänstern) ska försöka ta sig fram till dem och slåss. Då får man så gott som alltid höra om polisbrutalitet och att polisen går nazisternas och rasisternas ärenden. De glömmer att när de är ute och skriker om revolution så skyddar polisen dem från nazisterna. Undantaget var väl det som hände i Kärrtorp förra hösten. (Lika bra att skriva det. Annars får jag väl på skallen för det med).
Varför ägnar jag energi åt de här ytterlighetsgrupperna? Enkelt. De autonoma vänstergrupperna och Nazisterna är beroende av varandra. Utan den andra grupperingen skulle de ha svårt att hitta energi åt sina respektive ”kamper”.
Vänstern anser sig stå upp för demokrati. Är det demokratiskt att hindra andra att visa sin åsikt? Nej. Det är bra att man påpekar att vi aldrig får glömma de illgärningar nazismen gjorde på 30- och 40-talen. Men de förföljelser och massavrättningar som utförts i revolutionens och ”frihetens” namn i länder som Sovjet, Kina, Nordkorea, Kuba och andra länder med kommunistiskt enpartistyre glömmer man väldigt gärna bort.
Det är tråkigt att man i skolan pratar så lite om de folkmord som utförts i dessa länder med det styrelseskick som står så långt, men ändå så nära, nazismen. Jag tycker lika illa om bägge dessa ideologier. Bägge har lika lite med demokrati och åsiktsfrihet att göra.
Det är också tråkigt att media fokuserar mer på hur illa det är med Sverigedemokraterna än hur det står till med de åsikter som FI representerar. Jag hoppas folk ser hur illa det är med synen på demokrati, jämställhet, frihet osv i de partier som finns både till höger och vänster som lägger sina röster på något av partierna i Alliansen. Gillar man inte Alliansen, vilket givetvis är helt OK, hoppas jag att man i så fall röstar på (s). De är i alla fall ett demokratiskt parti med en genomförbar politik, även om jag inte tror på eller gillar den.
Arnes tankar och funderingar 