Att tänka i flera led

Kan man lita på media? Kan man lita på att de är oberoende och objektiva? Kan man lita på att de kollar sina källor? Kan man lita på att källorna inte har mer eller mindre dunkla syften med sin information till olika media? Svaret på samtliga frågor är nej. Mer eller mindre. Jag är övertygad om att många skribenter, journalister och reportrar vill förmedla en objektiv bild. Ofta kanske de inte hinner kolla upp en källa eller en uppgift så noga. Ibland är även den egna kunskapen om ämnet kanske inte så himla hög.

Nu senast funderar jag över de där flyktingarna som bussades till ett litet samhälle utanför Östersund. I media framställdes de som otacksamma typer som krävde att få bo någonstans i Skåne, helst i Malmö. Det framkom även att de inom några månader skulle få lägenheter i Östersund. Snabbt som katten började alla tycka en massa olika saker om dessa personer. De flesta ansåg att de kunde fara dit pepparn växer, eller åtminstone forslas tillbaka dit de kom ifrån.

Men förmedlades hela bilden? Knappast. Vad hade Migrationsverket informerat dessa flyktingar om? Hade de förstått vad Migrationsverket menade? Vidare skrivs det väldigt sällan om vad det är för personer som kommer hit. De framställs ofta som en stor grå massa och som är mer eller mindre okunniga. Sannolikt är det högutbildade personer som har råd att fly. Just den här lasten med flyktingar kom från Syrien. Det är möjligt att de haft lite hög svansföring och ”ställt krav”. Kanske med tanke på deras bakgrund. I synnerhet om de haft höga positioner inom sina respektive branscher i Syrien. Allt detta vet vi (i alla fall inte jag) väldigt lite om. Förmodligen vet de reportrar som skrivit om händelsen inte mer än jag om deras förflutna. Vad jag menar är att det finns många sidor på ett mynt och därmed även flera sanningar.

En annan sak som i högsta grad rör flyktingarna är deras religion. Man pratar om Islam. Man pratar om Islamofobi som om Islam är en enda tro. Om man läser Johan Westerholms blog och detta inlägg http://ledarsidorna.se/2015/01/identitetspolitikens-aterkomst/ inser man snabbt att Islam inte bara är Islam, utan att det är mer komplext än så. Det i sin tur betyder att svenska politiker och andra makthavare (mediapersoner) måste läsa sig förstå skillnaden på det ena och det andra. Om makthavarna kan förklara detta för den ”vanliga” människan skulle många missförstånd försvinna, tror jag. Man måste kunna tänka i flera led. En flykting är, precis som vi som redan bor i det här landet, egna individer. Vi har en utbildning (oftast), vi har en tro (på ett eller annat sätt), vi vill leva i fred! Media och politiker måste börja förmedla fler bilder av flyktingar och annan typ av invandring för att nyansera bilden av de som kommer hit. Jag tänker inte peka ut några enskilda politiker som behöver lära sig mer om allt detta. Men en del sitter i regeringen. Andra finns i oppositionen. Många finns inom de olika lokala politiska församlingarna.

Annons

Tiggeri, invandring och integration

Stockholms stad har genomfört en trygghetsmätning i år. Det är den tredje i ordningen och de andra två genomfördes 2008 och 2011. Det ger en ganska bra bild av hur Stockholmarna ser på sin stad, stadsdel, det egna området i de olika frågeställningarna. Generellt sett är Stockholmaren mer trygg i sin vardag än vad media och rykten säger. Det finns visserligen en viss oro. Den är lite större i vissa områden. Men sedan 2008 kan man konstatera att den genomsnittlige Stockholmaren känner sig mer trygg 2014 än 2008 (tack för det Alliansen!). Den enda frågan som stack ut negativt var den om tiggeri. Frågan löd: ” Upplever du att det finns problem med följande fenomen i ditt bostadsområde eller i anknytning till detta? Påträngande tiggeri.” 2008 och 2011 var det bara några få procent som ansåg sig störda av tiggeri. I år, 2014, är den siffran i staden totalt 22%. Störst är den i Rinkeby och Norrmalm där anser 38% att tiggeriet är störande. I Bromma och Älvsjö var motsvarande siffra 9%.

Det här är spännande. Varför anser man tiggeriet mindre störande i Älvsjö och Bromma? Är det färre tiggare där? Kanske, jag vet inte. Hela frågan om tiggeri är givetvis komplex. Precis som frågan vad man ska göra åt tiggeriet och hur Sverige och EU ska få Rumänien att ta sitt ansvar, för det är ju därifrån de flesta tiggarna kommer, sägs det. De senaste veckorna har jag sett fler och fler socialt utstötta som inte är Rumänska romer tigga. Ofta med en skylt som menar att de sociala myndigheterna inte vill ge någon hjälp. Det är givetvis inte helt korrekt. Sedan kanske man av olika orsaker inte kan få den hjälp man önskar. Men det är en annan historia.

Tillbaka till trygghetsmätningen. På den senaste stadsdelsnämnden i Farsta fick vi en redovisning av mätningen med fokus på Farsta stadsdel givetvis. På frågan om just tiggeri menade den kvinnlige (eller ska man skriva kvinnliga) ersättaren från Vänsterpartiet (Laura Roselli) att det var tveksamt ur ett moraliskt perspektiv att ställa frågan om tiggeri. Det pekade ut de stackars romerna, menade hon. Nu börjar det brännas lite. För det första har samma fråga ställts sedan 2008 (vilket påpekades på mötet). Sedan är det ett problem. Nästan en fjärdedel av Stockholmarna upplever det så. Att det sedan råkar vara en stor mängd romer från Rumänien som tagit sig hit och försöker överleva på att tigga är en helt annan sak. Jag tycker det är mer moraliskt tveksamt att blunda för det problem som blommat upp det senaste året.

Här börjar ett annat problem som jag anser är ett av de största problemen med att Sverigedemokraterna blivit så stora. Det finns inget av de sex seriösa partierna (ja, jag anser inte Vänsterpartiet vara seriösa. MP är tveksamma, men de har i alla fall en demokratisk grund att stå på) kan eller vågar ta debatten om invandring och integration på allvar. Det har funnits en del försök, men istället för en seriös debatt har de som inte tycker som ”uppstickaren” blivit kallad rasist och så har det hela dött. Jag kommer ihåg hur Folkpartiet (tror jag det var) för några år sedan föreslog att personer som skulle bli svenska medborgare skulle kunna ett visst mått svenska och även ha grundläggande kunskaper i svenska historien. Ett förslag som i grunden inte låter så tokigt kan jag tycka. Om jag ska bli medborgare i ett land är det för mig ganska självklart att jag lär mig språket och sätter mig in i landets historia för att få en översiktlig kunskap. Men det ansåg kritikerna var rasistiskt. Alltså avstannade den debatten fortare än den startat.

Idag är det bara Sverigedemokraterna som pratar om invandring på ett eller annat sätt. De får oemotsagda (mer eller mindre) sätta agendan. Fredrik Reinfeldt försökte i valrörelsen i ett tal få svenskarna att ”öppna sina hjärtan” för att öka förståelsen för de som av olika orsaker kommer hit. Men en reell debatt om hur vi löser integration, bostäder, jobb, utbildning i svenska osv osv. Den debatten finns inte. Allianspartierna, Sossarna och Miljöpartiet måste våga ta debatten utan att fega ur och kalla varandra för rasister. Vänstern har jag inget hopp om i det avseendet. Tycker man att det är moraliskt tveksamt att fråga om folk störs av tiggeri har man missat hela poängen. Det är mycket det partiet har missat, men även det är en annan historia.