Öppet brev till Trafiknämnden

Öppet brev till Trafiknämnden

Hej!

På den senaste stadsdelsnämnden i Farsta var det fyra tjänstemän från Trafikkontoret på besök. De kom på den öppna delen där allmänheten kan ställa frågor. I normala fall brukar vår vi få veta i god tid innan mötet vilka som besöker den öppna delen för att allmänhet som har ett intresse av de frågor som kommer att pratas om kan komma. Inför Farstas stadsdelsnämnd beslöt ni er väldigt sent för att besöka oss. Det var bra att ni kom, men lite bättre framförhållning hade varit ännu bättre. Men jag tror inte ni ville ha en kritisk allmänhet där. Alla minns fortfarande den urusla snöröjningen (fanns det någon?) förra vintern.

En av er pratade lätt förvirrat om Tyngdpunkt Farsta. Den personen har sannolikt aldrig varit i Farsta. Väldigt osammanhängande redogjordes för något personen i fråga hade en väldigt dålig kunskap om. Det är inte bra för Farsta och för den del av Stockholms innevånare som bor där.

Den kvinna som sedan ett år har ansvar för snöröjning var väldigt bra, det ska erkännas. Hon har i alla fall bemödat sig med att sätta sig in i både frågan som sådan och Farstas stadsdelsområde.

Stadsdelsnämnden har vid ett flertal tillfällen skrivit brev till Trafiknämnden med frågor om hastighetsdämpande åtgärder i olika delar av stadsdelen. Stortorpsvägen, Lingvägen, Herrhagsvägen och Enskedevägen är gator där en enig nämnd ställt frågor till Trafiknämnden, men aldrig fått svar.

Undertecknad frågade vem av de fyra tjänstemännen från Trafiknämnden som kunde ge ett svar. Det kunde ingen! Alla fyra är nya på sina roller, framkom det. Uppenbarligen är överlämning inget som man använder sig av. Då hade ansvariga tjänstemän åtminstone känt till frågorna. Om man bortser från hon som ansvarade för snöröjningen var samtliga tre andra oerhört dåligt pålästa. Sannolikt har de aldrig varit i Farsta stadsdel. De kunde i alla fall inte svara på de frågor vi som lokala företrädare hade. Uselt! Svagt! Nonchalant!

Vi i Farsta Stadsdelsnämnd får väl skriva till Trafikkontoret igen med en begäran om trafikdämande åtgärder på Stortorpsvägen, Enskedevägen, Herrhagsvägen och Lingvägen. Men jag tvivlar på att vi får ett svar. För de centrala nämnderna verkar Farsta Stadsdelsnämnd inte existera

Arne Fredholm
Ledamot Farsta Stadsdelsnämnd (m)

Att jämföra äpplen och päron

Ända sedan Anders Svensson (han som spelat flest herrlandskamper i herrfotboll) fick en bil på fotbollsgalan och Therese Sjögran (hon som spelat flest landskamper i damfotboll) blev utan har det varit en mer eller mindre infekterad debatt i Fotbollssverige. En fråga har varit om man kan jämföra herr och damfotboll. Nä, det kan man inte. Det är inget konstigt med det. Zlatan (den där divan från Rosengård i Malmö som inte platsar i franska drömelvan) har genom ett minst sagt konstigt uttalande kastat in lite mer bränsle i den brasan.

Nä, som sagt, man kan inte jämföra dam och herridrott över huvud taget. Tjejer och killar har lite olika fysiska förutsättningar. Men däremot kan man jämföra utifrån de respektive förutsättningar som finns. Om en spelare gjort över 100 landskamper i en sport som fotboll är det ett bevis på att det är en spelare med kvalitéer och en spelare som är viktig för laget. Det räcker att jämföra på den nivån. I det fallet är Anders Svensson och Therese Sjögran nästan lika stora. Jag anser att Therese är lite större. Hon har spelat fler landskamper än Anders. Så långt kan man (anser jag) jämföra dam och herrsport.

När det gäller spelkvalité så är damfotboll på hög nivå bättre och roligare än herrfotboll på hög nivå. Hur tänker jag nu? Jo! Herrarna är så jädra taktiska och räviga. Att filma är mer regel än undantag i toppherrfotbollen. Damerna är lika taktiskt skickliga, men vågar generellt sett spela ut mer och myglar inte alls på samma sätt som herrarna genom att filma och bete sig. Sedan är herrarna hårdare, vilket kanske kan bero på de fysiska förutsättningarna. En bra dammatch är både bättre och roligare att se än en herrmatch. Nu är då frågan hur Zlatan (den där divan från Rosengård i Malmö) tänker när han öppnar sin väldigt breda trut och kastar dynga på damidrott i allmänhet och damfotboll i synnerhet. Sannolikt tänker han inte alls. Precis lika lite som herrarna (!) i Fotbollförbundet som kom på den usla smaken att köpa en bil (just det, Volvo hade inte skänkt den till Svensson utan förbundet köpte den) till Anders Svensson.

Ska man då bry sig när en världsstjärna som Zlatan börjar prata om dam respektive herrfotboll? Nja, kanske inte. Personligen hoppas jag att Zlatan (divan från Rosengård) bara blir ihågkommen som spelare, inte som någon talesperson för fotbollen. Sedan ska det tilläggas att Anders Svensson har gjort en otrolig karriär och är som enskild länk i den svenska lagmaskinen viktigare än Zlatan (divan från Rosengård). I alla fall i mina ögon.

En annan sak som Zlatan (divan från Rosengård) glömmer är att han är en förebild. Som förebild har han ett extra stort ansvar att inte låta grodor hoppa ur den breda käften. Hundratals, eller kanske tusentals, småkillar tar inte bara efter i gester utan även i viss mån vad han säger.

Vem är ett äpple och vem är ett päron?

By the way, God Jul och Gott nytt år alla som orkat läsa ända hit! 🙂