Öppet brev till Trafiknämnden

Öppet brev till Trafiknämnden

Hej!

På den senaste stadsdelsnämnden i Farsta var det fyra tjänstemän från Trafikkontoret på besök. De kom på den öppna delen där allmänheten kan ställa frågor. I normala fall brukar vår vi få veta i god tid innan mötet vilka som besöker den öppna delen för att allmänhet som har ett intresse av de frågor som kommer att pratas om kan komma. Inför Farstas stadsdelsnämnd beslöt ni er väldigt sent för att besöka oss. Det var bra att ni kom, men lite bättre framförhållning hade varit ännu bättre. Men jag tror inte ni ville ha en kritisk allmänhet där. Alla minns fortfarande den urusla snöröjningen (fanns det någon?) förra vintern.

En av er pratade lätt förvirrat om Tyngdpunkt Farsta. Den personen har sannolikt aldrig varit i Farsta. Väldigt osammanhängande redogjordes för något personen i fråga hade en väldigt dålig kunskap om. Det är inte bra för Farsta och för den del av Stockholms innevånare som bor där.

Den kvinna som sedan ett år har ansvar för snöröjning var väldigt bra, det ska erkännas. Hon har i alla fall bemödat sig med att sätta sig in i både frågan som sådan och Farstas stadsdelsområde.

Stadsdelsnämnden har vid ett flertal tillfällen skrivit brev till Trafiknämnden med frågor om hastighetsdämpande åtgärder i olika delar av stadsdelen. Stortorpsvägen, Lingvägen, Herrhagsvägen och Enskedevägen är gator där en enig nämnd ställt frågor till Trafiknämnden, men aldrig fått svar.

Undertecknad frågade vem av de fyra tjänstemännen från Trafiknämnden som kunde ge ett svar. Det kunde ingen! Alla fyra är nya på sina roller, framkom det. Uppenbarligen är överlämning inget som man använder sig av. Då hade ansvariga tjänstemän åtminstone känt till frågorna. Om man bortser från hon som ansvarade för snöröjningen var samtliga tre andra oerhört dåligt pålästa. Sannolikt har de aldrig varit i Farsta stadsdel. De kunde i alla fall inte svara på de frågor vi som lokala företrädare hade. Uselt! Svagt! Nonchalant!

Vi i Farsta Stadsdelsnämnd får väl skriva till Trafikkontoret igen med en begäran om trafikdämande åtgärder på Stortorpsvägen, Enskedevägen, Herrhagsvägen och Lingvägen. Men jag tvivlar på att vi får ett svar. För de centrala nämnderna verkar Farsta Stadsdelsnämnd inte existera

Arne Fredholm
Ledamot Farsta Stadsdelsnämnd (m)

Annons

Att köra bil

Jag har roat mig med att bila till Belgien. Inget speciellt i och för sig. Men sitter man ensam i bilen under totalt fyra dagar och kör 360 mil genom fem länder hinner man göra en del noteringar. Dessa små reflektioner kommer här. Jag vill samtidigt påpeka att jag själv är vare sig bättre eller sämre än andra.

Svenska bilister:
Vänner av lag och ordning. Kör sällan över den gällande hastighetsbegränsningen, men däremot under. Håller bra avstånd till bilar framför. Man har lärt sig tresekundersregeln. Blinkers är ett onödigt tillbehör som man absolut inte får slita ut i onödan. Den bör alltså användas med största sparsamhet. Om en motorväg har tre filer lägger sig den svenska bilisten i mittenfilen. Vänsterfilen används i och för sig för omkörning, men är det 110 så kör man 110. Vill någon köra snabbare och därför köra om så får den föraren vänta. Det är ju faktiskt inte tillåtet att köra fortare!

danmark

Danska bilister:
Påminner lite om den svenska stilen. Men man använder blinker lite oftare. I synnerhet om man ska ge sig ut i vänster fil för att köra om. Visserligen följer den danske bilisten oftast gällande hastighetsbegränsning, men man tillåter att en annan bil kör fortare och lämnar därför vänster fil till de som vågar köra över den högsta tillåtna hastighet.

Tyska bilister:
Här är det full diciplin! I högerfilen kör de som av olika orsaker inte kan eller vill köra så fort. Dvs lastbilar, husvagnsekipage och skåpbilar av olika storlek. De gasar visserligen på i 100-120, men de använder höger körfält. Blinkers är en nödvändighet och används alltid så fort man vill svänga eller byta fil. Gällande hastighetsbegränsning är en rekommendation som sällan följs. Alltså används de två (eller fler) vänstra körfälten för omkörningar. Ju längre ut till vänster, destå fortare går det. Vill man byta fil gäller det att hänga med. Att hålla någon form av säkerhetsavstånd, som svenska bilister gör, det existerar inte. Det är bara att gasa, blinka och kasta sig ut . I 130 knyck ligger det Mercedes, Audi, Volvo mm 3-4 meter efter varandra.

Holländska bilister:
Är ungefär som de tyska. Men de kör inte riktigt lika fort. Däremot vågar de, till skillnad från den svenska bilisten, använda det högra körfältet. Blinkers är ett användbart verktyg. Avstånd till framförvarande bilar ligger på det tyska sättet. Men eftersom det går lite långsammare känns det ändå lite mindre osäkert. Å andra sidan vet man ju inte om den bil som är märkt NL har besökt en coffeshop….

enschede

Belgiska bilister:
Är en blandning av alla de tidigare. De kastar sig handlöst mellan alla filer. Med eller utan blinkers. Kör fort eller långsamt. Använder alla filer, ofta samtidigt. Ska man svänga av om 500 m och kan köra om ett gäng bilar i vänsterfilen är det helt i sin ordning. Sedan kastar man sig, som sagt, snabbt tre-fyra filer åt höger och svänger av motorvägen som planerat.