Dialog, dialog, dialog

Jag har ofta när jag skrivit om fotbollsdomarnas situation varit väldigt kritisk mot klubbar och ledare (för att inte tala om föräldrar). I veckan var jag i egenskap av ordförande för domarkommittén i Stockholms Fotbollförbund tillsammans med ordföranden för tävlingskommittén på ett klubbesök. Vilken klubb det var och var i distriktet vi var är inte intressant. Jag måste erkänna att jag var lite skeptisk och ganska nervös inför mötet. Hur skulle vi bli bemötta? Hur skulle diskussionen gå? Man har ett antal supportrar som inte alltid uppträtt okay mot motståndare och domare. Det har resulterat i några rapporter. Den här gången hade Tävlingskommittén bestämt sig för att inte bara ge böter, utan verkligen följa upp laget och klubben med ett möte. Vi i domarkommittén blev inbjudna at följa med.

Vår inställning var att lyssna och fokusera på dialog. Mötet blev fantastiskt bra! Klubben tog på sig ett stort ansvar för de tråkigheter som funnits runt laget på en del av deras matcher. Likaså sa vi att de kommer alltid att finnas matcher där de anser att de har en dålig domare. Det kommer också att finnas matcher där de tycker domaren är bra. Oberoende vilket måste de kunna hantera en besvikelse av uteblivna domslut eller med vad man anser vara en dålig domare. Vi pratade fram och tillbaka och bollade lite olika idéer om vad man ska göra. Attityder från domare som spelare tycker sig känna ibland. Förutfattade meningar från motståndare och domare att man bara är ett strulgäng som ställer till problem. Där har alla ett ansvar att bilda sig en egen uppfattning och inte bara gå på hörsägen och vad man tror.

Vad blev då det faktiska resultatet? Jo, klubben kommer att ha egna matchvärdar som under matcherna (både hemma och borta) går runt och pratar med sina supportrar och håller dem lugna. Vi erbjöd dem domarutbildning. Om de bara vill ha en kväll där vi går igenom och diskuterar delar av regelverket eller om det ska vara en fullvärdig kurs, det får vi prata vidare om. Känslan när vi åkte därifrån var riktigt skön! Det visar bara att dialog är viktigt! Ett oerhört bra sätt att bli av med ett gäng med fördomar. Att berika sig själv och föra verksamheten framåt!

Ikväll har jag brutit min första seriematch i division 7. Det var en konstig situation som gjorde att det blev total kalabalik och jag bröt matchen. När det hela lugnat ner sig pratade några av ledarna, från bägge lagen, och jag en hel del. Samtliga skildes som vänner. Nja, kanske inte de spelare som slogs. Men majoriteten av spelare och ledare. Alla var oerhört ledsna. I bilen på vägen hem tänkte jag lite på efterspelet till den här matchen och mötet med den andra klubben tidigare i veckan. Dialog! Prata i lugn och ro, utan att blanda in dessa heta känslor (om det går). Vilken vinst för alla! Trotts en avbruten match var det en bra avslutning på kvällen, trots allt.

Respekt!!??

Det finns många ord som är missbrukade och tolkas som det passar för tillfället. Demokrati är ett. Det finns fler. Nu handlar det om respekt. Igår kväll, sent, blev jag uppringd av en fotbollsdomare som hade dömt en match i division 7. Det hade inte varit en kul kväll för den här domaren. Det ena lagets ”supportrar” uppträdde hotfullt och störde matchen. Både på och utanför planen. De sprang in på planen. De tände fyrverkerier och smällare både vid planen och utanför staketet. I andra halvlek fick en spelare i bortalaget rött kort. Grov utvisning. Laget protesterade givetvis (det gör de alltid) och de sk. supportrarna blev ännu mer hotfulla. Vad gör lagen och deras ledare? INTE ETT DUGG!!!! När domaren försöker prata med bortalaget (det var deras supportrar) säger de att de inte känner dem. Men det är uppenbart att de hejar på bortalaget. Å andra sidan är hemmalaget ansvarigt för att matchen kan genomföras på ett säkert sätt. Bägge lagen verkar totalt okunniga i vad som ingår i deras ansvar.

Domaren genomför matchen, men har en stor klump i magen. Det är inte roligt längre och det där matcharvodet på 5-600 kr känns som man hade kunnat vara utan just nu. När domaren kommer hem ringer han mig. Det gör han rätt i. Han behövde en debreafing och få lite stöd. Han ångrar utvisningen och har kommit på att det var nog ett misstag. Han säger att han försökt få killarna som störde att sluta med det. Men det är inte lätt för en kille på 19 år att ensam få ett 15-tal grabbar som är några år äldre att ge fan i dumheterna. Jag uppmanar honom att skriva till förbundet om det som hänt. Han säger att han ska göra det. Vartefter samtalet pågår känns det som han känner sig bättre till mods. Hoppas den här killen fortsätter döma fotboll. Ett gäng pajasar utan respekt för domaren och hans insats ska inte få vinna. Samtidigt undrar jag varför lagen inte tar sitt ansvar och hjälper domaren. Även här brister respekten. Sedan kanske Stockholms Fotbollförbund inte ska lägga matcher i division 7 sent en fredagskväll. Det är inte kul att vara ensam som domare om det börjar gå lite fel.

Bortalaget påstod att de inte viste vilka de som störde var. I matchen mellan DIF och IFK Göteborg var det en idiot som kastade något på en av de assisterande domarna. DIF kan i det läget inte säga ”vi vet inte vem det är, det är ingen vi känner”. De har ansvar för matchens säkerhet som arrangerande förening. De har ansvar för vad puckona på läktaren hittar på. På exakt samma sätt har lagen i division 7 ansvar för att matchen kan genomföras säkert och att ingen ska känna sig hotad. I synnerhet inte en 19-årig domare!

Jag tänker sedan lite större. Det handlar fortfarande om respekt och att som domare få stöd. Det har i veckan varit liv runt ett mål i den allsvenska matchen mellan MFF och AIK. Domaren godkände MFFs mål i slutet av matchen. Den slutade för övrigt 2-2, varför AIK ansåg sig bestulna på två poäng. I efterhand har AIK fått rätt. Målet borde inte ha godkänts. Den domaren har fått se situationen på TV i efterhand och likaså haft genomgång med observatörer och instruktörer. Det är bra. Men vad min poäng är att vi som domare ska fatta ett beslut på en bråkdel av en sekund. Den allsvenska domaren kan offsideregeln utan och innan. Men han ansåg i hastigheten att anfallaren inte störde AIKs målvakt. Vår 19-årige domare ansåg i efterhand att den grova utvisningen kanske inte var grov. Men han kan inte se på TV i efterhand och avgöra om det var rätt eller fel. I bägge fallen måste man respektera besluten de tar utifrån deras respektive situation.

Jag hoppas den här killen som offrade sin fredagkväll på en fotbollsplan långt från media och kameror, men med ett gäng ligister i o medelbar närhet, inte slutar döma fotboll.