Sommar och nyhetstorka

Jag har funderat på att skriva något ganska länge nu. Sedan förra inlägget för att vara exakt och det var den 13 juni. Jag har funderat en hel del runt det som varit hetast i media. För att vara sommar och kallt (för det är det) har det varit ovanligt hett i debatten. Det har handlat om IS och hur man ska hantera de hjärntvättade stackare som åker till Syrien för att ansluta sig till dem. Det har skrivits om någon Adam Tensta (vem fan är det?) som kastat sig på en tjej som tydligen skrivit neger i något inlägg (nu får väl även jag denne Tensta på mig, eller någon annan PK person). Vidare har Romson (det är visst någon miljömupp som har en titel utan värde) figurerat i inte helt positiv dager igen. Men det är ju mer regel än undantag sedan hon hamnade i regeringen. Det positiva i debatten är att alla partier (utom möjligen vänstern) har börjat se svårigheterna och problem runt invandring och integration. Jag ska inte ge mig in i något av det där. Inte idag. Inte imorgon heller, kanske. Jag konstaterar bara att det är snurrigt och att de som gärna vill vara offer och utanför i själva verket ofta är en del av etablissemanget.

Som vanligt har jag varit i Göteborg vecka 29 och deltagit i världens största idrottstävling, Gothia Cup. Sedan 2012 är jag gruppledare för de domare från Stockholm som åker dit för att döma fotboll under en vecka. Det är jobbigt, men kul. I år fick vi dessutom väldigt bra matcher att döma. Men även här förekommer tråkigheter. En del spelare och ledare som är dåliga förlorare och skyller på domarna. De verkar tro på fullt allvar att vi som rättskipare på planen favoriserar de svenska lagen. Egentligen bottnar alla fall av ”det var domarens fel att vi förlorade” på en dålig regelkunskap. Det gäller alla spelare och ledare, oavsett om de är svenska eller utländska.

En helt annan sak som jag funderade på under resan till och från Göteborg var hur man kan lyckas krocka på en motorväg. Samt hur vissa MC-förare kör. Jag åker hoj till och från Göteborg. En skön resa, gärna på mindre vägar i lagom tempo. På vägen hem var jag tvungen att åka E4 för att hinna hem till bryggfesten på ”kobben”. Alldeles före Sillekrog blir jag omkörd av en MC som måste ha kört i närmare 200 km/h. Jag körde runt 110-120 km/h och det bara blåste till så var han om, förbi och långt framför. Snacka om att utsätta sig och andra trafikanter för livsfara. Tidningarna gillar ju att skriva om ”MCdöden”. Så även i år. Det har varit rubriker nästa varje dag, eller i alla fall flera dagar i veckan. I samtliga fall känns det som om personen på hojen kört för fort. Tråkigt eftersom det lätt göt att man drar alla trafikanter på två hjul över en kam. Jag läste någonstans att majoriteten av alla som omkommer i en MColycka inte har MCkort! Även alkohol och droger spelar in, precis som i de flesta andra trafikolyckor.

Semestern ramlar på och för en gångs skull lyser solen, lite. Hoppas jag hinner klippa klar häcken. Så är det mer än halva semestern kvar. Ikväll bär det av till Smådalarö Gård för att lyssna (och se) på Pernilla Andersson. Det ska bli kul. För några veckor sedan var vi där och njöt av Meja och Louise Hoffsten. Vilka brudar! Som kronan på verket fick även Tele2 arena ett besök där vi såg och hörde sir Paul McCartney. Han håller stilen! Över 70 år och levererar! Lite trög i starten, men nästan tre timmar i ett sträck! Fantastiskt! Kulturellt en bra sommar hittills alltså.

Annons

Att vara PK eller inte PK, vem bestämmer det?

Vem ”bestämmer” vad som ska anses vara rätt eller fel i den offentliga debatten? Vad är PK, dvs politiskt korrekt? Varför är vi, eller många, i det här landet så rädda för att inte följa strömmen? Egentligen ganska enkelt. Så fort någon eller några uttalar sig mot det som för tillfället är PK kommer ett drev med rättänkande personer och sticker knivar i ryggen på den som anses falla utanför ramen.

Den som för ett år sedan sa att mycket av tiggeriet är organiserat och bör förbjudas (alltså organiserandet, inte tiggeriet i sig) blev mer eller mindre offentlig brända på bål av de som ansåg sig veta bättre och ha ”sanningen”. Nu vet vi bättre. Mycket av de stackare som av olika anledningar tvingats hit för att överleva har gjort det mer eller mindre organiserat. Nu börjar även de som är PK sakta men säkert acceptera även det.

På samma sätt har det i bakvattnet av IS och andra terrorgrupper och fanatiskt religiösa grupperingar i Sverige och utomlands startat en lite konstig debatt. Vissa anser att de som återvänder efter att ha medverkat, direkt eller indirekt, i olika typer av våld och terror ska få hjälp. De ska givetvis få hjälp att avprogrammeras, likt de som lämnar de högerextrema (och kanske även vänsterextrema)grupperingarna. Skillnaden här är att man handskas med olika tolkningar av en religion, vilket gör det hela mycket svårare än om man ska få någon att lämna en politisk våldsgruppering. Men samtidigt måste givetvis de som kommer tillbaka straffas för de brott de begått. Allt annat är direkt korkat.

Även i den debatten är det lätt att bli anklagad för både det ena och det andra av de som följer strömmen och är PK. Vilka är det då som driver på vad som är eller inte är PK? Jag anser att det är media. Som jag ser det är majoriteten av journalister och olika typer av skribenter väldigt ofta lierade med partier som på höger-vänsterskalan befinner sig till vänster om sossarna. Sedan är det en fördel om man inte är man, medelålders och vit. Det är det minst PK som finns!

Varför ska det vara så svårt att kunna föra en svår debatt utan att knivarna kommer flygande och rassiststämpeln? Det finns en ytterst intressant bloggskrivare som är kunnig i Islams olika tolkningar. Johan Westerholm heter han. Även han blir anklagad för både det ena och det andra i debatten om IS och återvändare. Jag tror att när kunskapen försvinner, vilket känns som det går ganska fort i ganska många fall till vänster om socialdemokratin, så kommer anklagelserna om rasism och andra påhopp fram istället.

Nu kommer säkert jag (om det finns någon som orkar läsa ända hit) att bli kallad både rasist och främlingsfientlig. Inget kan vara mer felaktigt. I världens mest sekulariserade land ska man givetvis få tro på vilken gud man vill och samtidigt låta andra tro på vilken gud de vill. Däremot finns det vissa grundläggande normer som jag är övertygad om de absolut flesta svenskar har. Du har rätt att gifta dig och leva ihop med vem du vill utan att familjen lägger sig i. Du ska uppträda på samma sätt mot alla människor oberoende deras kön eller tro. Det som en gång i tiden var rättesnöret för socialdemokratin, gör din plikt, kräv din rätt. Det är jag övertygad om att de flesta som lever i det här landet anser som en självklarhet. Det finns dock grupperingar som glömmer den första delen och bara kräver.

Det här blev väldigt spretigt. Men grunden är att allt för många bestämmer vad som är PK utan att se på eller reflektera över konsekvenserna och se på bakgrunden till varför saker och ting händer. Hjälper man tiggare eller svenska IS-krigare genom att vara PK och försvara dem? Givetvis inte. Det är ingen tillfällighet att vi har de lagar och regler vi har. Samtidigt är vi ett av de länder som verkligen tar emot folk som har det svårt. Det ska vi göra. Det kan vi göra. Men med allt för mycket PK som inte samtidigt ställer olika typer av krav blir det istället olika typer av konflikter och spänningar mellan grupper.