Nu får det vara nog!

Så har det hänt igen. Spelare och ledare som inte kan uppföra sig. Förra veckan fick två seriematcher avbrytas i Stockholm på grund av spelare, ledare och supportrar som inte kan uppföra sig. I det ena fallet ropades det allmänna okvädningsord mot domarteamet och innan huvuddomaren avbröt matchen hade även mer eller mindre direkta hot riktats mot domarna. I det andra fallet ringde man efter polis och domarna fick låsa in sig i sitt omklädningsrum tillsammans med polisen.

Det här är det fjärde och femte kända fallet inom Stockholmsfotbollen i år. Sedan finns det dessvärre säkert fler matcher där domare har hotats på ett eller annat sätt. När ska spelare, ledare och supportrar lära sig hur man ska uppföra sig? När ska de begripa att domarna följer regelboken. Sedan finns det bättre och sämre domare, absolut. Men generellt är domarnas regelkunskap ljusårs bättre är en genomsnittlig spelares. Det gäller inte bara i våra serier i Stockholm och andra distrikt. Det gäller även betydligt högre upp i seriesystemet. Ett intressant fenomen är att en spelare eller ledare (eller supporter) kan säga till mig som domare att jag är usel, inte har ögon mm mm. Men om jag som domare säger till en spelare att han var dålig som missade en passning eller lägger en dålig frispark, då är jag oförskämd och får en anmälan på mig.

Som ordförande i domarkommittén i Stockholms Fotbollförbund vill jag delta i att utveckla domarna. Jag tycker det är lika tråkigt varenda gång man istället får agera kurator och arbeta för att domare (framför allt unga domare) ska fortsätta döma. Jag vet inte exakt vad man ska göra för att komma åt det här. Prata med klubbarna? Skicka ut fler observatörer som tittar på både domare och lag? Ja, det är några saker. En annan ganska kontroversiell åtgärd skulle kunna vara att förhindra de lag och klubbar som bara består av en folkgrupp. Det är dessvärre så att de lag som består av olika typer av etiskt homogena grupper är överrepresenterade i hot och våld mot domare. Jag vill inte gå så långt. Det är självklart att ett gäng kompisar som kommer från Småland eller någon annan stans i världen ska kunna bilda en klubb och spela fotboll ihop.

Jag länkar här till ett väldigt klokt inlägg i Tranås Tidning om detta med domare och vilken nivå man är på själv som ledare och spelare.

Sommar och nyhetstorka

Jag har funderat på att skriva något ganska länge nu. Sedan förra inlägget för att vara exakt och det var den 13 juni. Jag har funderat en hel del runt det som varit hetast i media. För att vara sommar och kallt (för det är det) har det varit ovanligt hett i debatten. Det har handlat om IS och hur man ska hantera de hjärntvättade stackare som åker till Syrien för att ansluta sig till dem. Det har skrivits om någon Adam Tensta (vem fan är det?) som kastat sig på en tjej som tydligen skrivit neger i något inlägg (nu får väl även jag denne Tensta på mig, eller någon annan PK person). Vidare har Romson (det är visst någon miljömupp som har en titel utan värde) figurerat i inte helt positiv dager igen. Men det är ju mer regel än undantag sedan hon hamnade i regeringen. Det positiva i debatten är att alla partier (utom möjligen vänstern) har börjat se svårigheterna och problem runt invandring och integration. Jag ska inte ge mig in i något av det där. Inte idag. Inte imorgon heller, kanske. Jag konstaterar bara att det är snurrigt och att de som gärna vill vara offer och utanför i själva verket ofta är en del av etablissemanget.

Som vanligt har jag varit i Göteborg vecka 29 och deltagit i världens största idrottstävling, Gothia Cup. Sedan 2012 är jag gruppledare för de domare från Stockholm som åker dit för att döma fotboll under en vecka. Det är jobbigt, men kul. I år fick vi dessutom väldigt bra matcher att döma. Men även här förekommer tråkigheter. En del spelare och ledare som är dåliga förlorare och skyller på domarna. De verkar tro på fullt allvar att vi som rättskipare på planen favoriserar de svenska lagen. Egentligen bottnar alla fall av ”det var domarens fel att vi förlorade” på en dålig regelkunskap. Det gäller alla spelare och ledare, oavsett om de är svenska eller utländska.

En helt annan sak som jag funderade på under resan till och från Göteborg var hur man kan lyckas krocka på en motorväg. Samt hur vissa MC-förare kör. Jag åker hoj till och från Göteborg. En skön resa, gärna på mindre vägar i lagom tempo. På vägen hem var jag tvungen att åka E4 för att hinna hem till bryggfesten på ”kobben”. Alldeles före Sillekrog blir jag omkörd av en MC som måste ha kört i närmare 200 km/h. Jag körde runt 110-120 km/h och det bara blåste till så var han om, förbi och långt framför. Snacka om att utsätta sig och andra trafikanter för livsfara. Tidningarna gillar ju att skriva om ”MCdöden”. Så även i år. Det har varit rubriker nästa varje dag, eller i alla fall flera dagar i veckan. I samtliga fall känns det som om personen på hojen kört för fort. Tråkigt eftersom det lätt göt att man drar alla trafikanter på två hjul över en kam. Jag läste någonstans att majoriteten av alla som omkommer i en MColycka inte har MCkort! Även alkohol och droger spelar in, precis som i de flesta andra trafikolyckor.

Semestern ramlar på och för en gångs skull lyser solen, lite. Hoppas jag hinner klippa klar häcken. Så är det mer än halva semestern kvar. Ikväll bär det av till Smådalarö Gård för att lyssna (och se) på Pernilla Andersson. Det ska bli kul. För några veckor sedan var vi där och njöt av Meja och Louise Hoffsten. Vilka brudar! Som kronan på verket fick även Tele2 arena ett besök där vi såg och hörde sir Paul McCartney. Han håller stilen! Över 70 år och levererar! Lite trög i starten, men nästan tre timmar i ett sträck! Fantastiskt! Kulturellt en bra sommar hittills alltså.