Är det synd om Juholt?

22 Jan

Efter lördagens besked och snabba presskonferens där Håkan Juholt meddelade att han avgick som partiledare för (s) med omedelbar verkan börjar man fundera lite. Är det synd om karln? Hur mår han? Vad händer nu?

Det är olika frågor på olika plan. Dels det politiska men även det personliga. Som människa kan det knappast kännas speciellt kul att springa gatlopp och bli uthängd. Som politiker är det något som ingår i spelets regler. Att blanda in familjen är smutsigt och där är journalisterna riktiga svin. Vad hans mamma tycker är totalt oviktigt. Det är självklart hon stöttar sin son! Men är det något nyhetsvärde i det? Nä, inte alls. Bara smutsigt jobb från några som kallar sig journalister.

Det som slog mig i hans tal eller snabba presskonferens, var att han tryckte på att han alltid varit och alltid kommer att vara sosse. Det har det aldrig varit någon tvivel om. Men han kände kanske att han var tvungen att påpeka det. Däremot är det lite mer intressant om han själv har förstått varför det blivit kritik mot honom. Det framgick inte.

Om man ser tillbaka på det senaste året så var han drivande när det gällde att få bort Mona Sahlin. Han sa att han inte var lämplig som partiledare eftersom han var ostrukturerad och yvig (kan man nog hålla med om). Han blev till sist vald. Han fick löpa gatlopp pga att hans sambo blivit åtalad för diverse ekonomiska brott. Vad katten har detta med honom att göra? Inte ett smack! Detta var den första tavlan av media! Sedan kom lägenhetskostnader där han fick hela hyran betald av riksdagen, ersättning för egen bil trotts att han kört en hyrbil (på riksdagens bekostnad), tjänsteresa som avbröts (och inga pengar återbetalda), klumpiga uttalanden där fakta inte varit kontrollerade. Då är det inte konstigt att media börjar ifrågasätta och även övriga inom partitoppen.

Som politiker är det inte synd om Juholt. Som människa är det synd om Juholt.

Hoppas sossarna hittar en bra ledare snabbt. De behövs för att vara en blåslampa i häcken på regeringen. En bra och effektiv regering behöver en offensiv opposition. Sosseregeringar har varit bäst när borgligheten varit samlad. Nu är regeringen ganska uppblåst och självgod. Det håller inte!

Sverige behöver ett starkt sosseparti. (v) och (mp) kan aldrig bli den samlande kraft som behövs för att vara ett alternativ till regeringsmakten. Å andra sidan måste sossarna vänja sig vid att inte se regeringsmakten som ett normalläge. Ser man på oppinionssiffror i Sverige och Europa i övrigt är sossarna i Sverige på ungefär samma nivå här som ute i Europa. Samtidigt är Moderaterna (eller de konservativa) på Europanivå. Det är kanske så att (s) måste acceptera att de inte är ett 40%-parti utan snarare ett 25-30%-parti i sina bästa stunder.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: