Mat?

Igår (lördag) hade jag nöjet att tillbringa kvällen tillsammans med gamla kompisar från forntiden, dvs tonåren. En av tjejerna är veterinär och en av de andra arbetar med mat i storkök (om jag uppfattade det hela rätt). Båda damerna förespråkar, inte helt oväntat, närproducerat och ekologiskt. Med närproducerat som högre prio än eko och krav, om jag fattade rätt.

Under samtalet kom vi in på flera olika saker. Men det var två saker som jag noterade med ett visst intresse. I Sverige har vi ett högre krav på djurskydd än i övriga EU. Bra, tycker säkert de flesta. Jo, absolut! Men vad blir då konsekvensen? Det svenska köttet blir givetvis dyrare! Hur många har inte plockat åt sig Danskt, Irländskt eller till och med Brasiliansk fläskfilé istället för den svenska? Den Svenska är då oftast 20-30 kr dyrare per kilo. Jag har gjort det och säker de flesta andra också. Att importera kött från Brasilien är så korkat så det behöver man över huvud taget inte kommentera. Frakta kött över halva jorden, jo hejsan, vad har det inte för miljöpåverkan! Men kött från EU då? Varför är det Svenska dyrare? Elementärt, min käre Watson (som Sherlock skulle ha sagt). Eftersom vi har högre krav på att djuren ska må bra i Sverige blir det av naturliga själ ökade kostnader för de svenska bönderna. Varför har då övriga EU inte samma regler som Sverige? Lika elementärt som tidigare. AV konkurrensskäl förstås! Varför ska de höja sina krav när de tjänar stora pengar på att svenska politiker tror att det är bra att ”bana väg och gå före”. Så himla naivt! Svenska politiker ÄR naiva. Samtidigt som svenska djur har det bra (vilket är bra) kommer det svenska jordbruket och djurhushållningen att kvävas pga av naiva beslutsfattare som på allvar tror att Europas länder kommer att följa oss! Det finn i det avseendet bara en väg. Arbeta inom EU för enhetliga och gemensamma regler!

Det andra som var lite kul var när samtalet kom in på de som av olika orsaker inte vill äta kött. Protein måste alla ha. Alltså får de som är vegetarianer eller veganer proppa i sig sojaprodukter eller bönor av olika slag. Hur produceras på dessa? Jo! I länder låååång bort. Många som inte vill äta kött gör det av moraliska orsaker och anser sig samtidigt ha ett miljötänk. HAHAHAHAHA!!! Looosers! Ju mer bönor och sojaprotein de proppar i sig, ju mer medverkar de till en sämre miljö. Detta eftersom de där produkterna måste fraktas med båt och flyg (huga!). Det är kanske inte riktigt vad de anser vara ett bra sätt att värna om miljön.

Vad fick jag då ut av det här? Jo! Ät svensk, närproducerad mat. Inte halalslaktat, för det är inte humant. Nu gick jag inte in på det där med halalmat. Det beror mycket på att jag inte riktigt hängde med i den delen av samtalet. Men att slakta djur genom att skära halsen av dem utan bedövning säger väl det mesta…..

Att åka kommunalt

Det är spännande att åka med kommunala färdmedel om man är i en annan stad. Det är spännande även i sin hemstad. Ja, själva åkandet är kanske inte direkt sexigt. Man kliver på en buss, tunnelbana eller spårvagn och åker en bit för att sedan kliva av. Det som är lite kul att fundera över är dels hur man funderar när det gäller betalningen. Som det nu fungerar, eller snarare inte fungerar, borde organisationen Planka.nu gnugga sina händer och jubla.

Både Göteborg och Stockholm har ”förenklat” för resenärerna. Jo hej du. Möjligtvis att de som alltid åker och har periodkort kan säga det. Men vi som är tillfälliga besökare eller åker sällan har knappast fått det lättare. Förr kunde man köpa en SMSbiljett snabbt och enkelt. GV eller HA (beroende på om man är i Göteborg eller Stockholm) till ett telefonnummer. Men hallå, säger vän av ordning. Det kan man ju nu med! Ja, det kan man. Men först måste man registrera sig på en webbsite och koppla ett betal- eller kreditkort. Vem f-n tänker på det, eller kan göra det när man står mitt på Drottningtorget (i mitt fall) och ska åka!

Men betala ombord då! Ja det kan man väl göra. Men dialogen är så usel på betalterminalerna på buss och spårvagn i Göteborg så innan man hinner klart ska man kliva av. I Stockholm kan man inte betala med kort ombord på buss, men man kan köpa en (svindyr) kontaktbiljett i spärren.

Man har visserligen något som kallas kontantkassa i de kort man kan köpa (både i Göteborg och Stockholm). Men även här är beskrivningen inte direkt användarvänlig och en turist hinner fastna i hur många kontroller som helst innan det blir rätt. Fast om man, som på vissa ställen, har trasiga kontrollapparater spelar det egentligen ingen roll.

Det var lite om betalsystemen. Inte direkt till fördel för någon av de två nämnda städerna ur besökssynpunkt. Som tillfällig besökare drar det definitivt ner totalomdömet över vistelsen på orten i fråga.

Nu till en annan liten betraktelse. I Stockholms tunnelbana har folk en trevlig vana att först låta avstigande kliva av innan man tränger sig in i vagnen. Man kliver in i gångarna och stannar (oftast) inte vid dörrarna. På spårvagnen i Göteborg är det inte riktigt så. Där försöker folk kliva ombord innan avstigande hunnit börja sin avstigning. Inte direkt praktiskt och dessutom onödigt trångt. Vill man inte trängas ska man gå in i gångarna mellan de olika dörrarna. Där är det hur mycket plats som helst! Vid dörrarna är det lika trångt som i en full tunnelbana i Tokyo.

Det är lite kul att stå och observera hur folk föredrar att trängas både mellan hållplatserna och att kliva av och på samtidigt vid hållplatserna.

Men en sak är Göteborgarna mycket bättre på än Stockholmarna (även om det även där finn potential för att förbättra sig). Cykla. Göteborgarna är betydligt mindre dåliga än huvudstadsborna på att förstå att trafikregler gäller även de som har klivit på en järnhäst.

För övrigt hoppas jag att alla som orkat läsa ända hit får en bra helg!