Jag har roat mig med att bila till Belgien. Inget speciellt i och för sig. Men sitter man ensam i bilen under totalt fyra dagar och kör 360 mil genom fem länder hinner man göra en del noteringar. Dessa små reflektioner kommer här. Jag vill samtidigt påpeka att jag själv är vare sig bättre eller sämre än andra.
Svenska bilister:
Vänner av lag och ordning. Kör sällan över den gällande hastighetsbegränsningen, men däremot under. Håller bra avstånd till bilar framför. Man har lärt sig tresekundersregeln. Blinkers är ett onödigt tillbehör som man absolut inte får slita ut i onödan. Den bör alltså användas med största sparsamhet. Om en motorväg har tre filer lägger sig den svenska bilisten i mittenfilen. Vänsterfilen används i och för sig för omkörning, men är det 110 så kör man 110. Vill någon köra snabbare och därför köra om så får den föraren vänta. Det är ju faktiskt inte tillåtet att köra fortare!
Danska bilister:
Påminner lite om den svenska stilen. Men man använder blinker lite oftare. I synnerhet om man ska ge sig ut i vänster fil för att köra om. Visserligen följer den danske bilisten oftast gällande hastighetsbegränsning, men man tillåter att en annan bil kör fortare och lämnar därför vänster fil till de som vågar köra över den högsta tillåtna hastighet.
Tyska bilister:
Här är det full diciplin! I högerfilen kör de som av olika orsaker inte kan eller vill köra så fort. Dvs lastbilar, husvagnsekipage och skåpbilar av olika storlek. De gasar visserligen på i 100-120, men de använder höger körfält. Blinkers är en nödvändighet och används alltid så fort man vill svänga eller byta fil. Gällande hastighetsbegränsning är en rekommendation som sällan följs. Alltså används de två (eller fler) vänstra körfälten för omkörningar. Ju längre ut till vänster, destå fortare går det. Vill man byta fil gäller det att hänga med. Att hålla någon form av säkerhetsavstånd, som svenska bilister gör, det existerar inte. Det är bara att gasa, blinka och kasta sig ut . I 130 knyck ligger det Mercedes, Audi, Volvo mm 3-4 meter efter varandra.
Holländska bilister:
Är ungefär som de tyska. Men de kör inte riktigt lika fort. Däremot vågar de, till skillnad från den svenska bilisten, använda det högra körfältet. Blinkers är ett användbart verktyg. Avstånd till framförvarande bilar ligger på det tyska sättet. Men eftersom det går lite långsammare känns det ändå lite mindre osäkert. Å andra sidan vet man ju inte om den bil som är märkt NL har besökt en coffeshop….
Belgiska bilister:
Är en blandning av alla de tidigare. De kastar sig handlöst mellan alla filer. Med eller utan blinkers. Kör fort eller långsamt. Använder alla filer, ofta samtidigt. Ska man svänga av om 500 m och kan köra om ett gäng bilar i vänsterfilen är det helt i sin ordning. Sedan kastar man sig, som sagt, snabbt tre-fyra filer åt höger och svänger av motorvägen som planerat.
Arnes tankar och funderingar 