Supporterklubbar

Jag gillar de flesta sporter. Jag gillar att man hejar på ”sitt” lag. Jag gillar inte när stöttningen av den klubb och det lag man stöttar övergår i negativa trakaserier över motsåndare och konkurrenter.

Ett par exempel på direkta ”töntigheter” från supporterklubbarnas sida.

Sedan ganska länge har två fotbollsarenor varit utdömda och planering av nya arenor har pågått länge. I Solna har Råsunda ersatts av en ny större arena någon km därifrån, Friends arnea. I Stockholm har Söderstadion ersatts av Tele 2 arena, eller Nya Söderstadion som vissa supportergrupperingar kallar den. Samtidigt har Olympiastadion, eller Stockholm Stadion, blivit utdömd som arena för elitfotboll. Så långt är väl allt frid och fröjd.

Det patetiska kommer när nyss nämnda supportergrupperingar börjar prata om arenorna som ”sina” anläggningar dit inga konkurrenter får komma. Eller om de kommer ska den egna klubben särbehandlas. Fånigt, löjligt, barnsligt, patetiskt. Det finns ingen enskild klubb i hela Sverige som har ekonomi att bygga en egen arena. Det är i samtliga fall kommunen eller konsortier som äger arenorna och klubbarna hyr in sig.

Kan Roma och Lazio dela arena i Rom så kan Djurgården och Hammarby dela arena i Stockholm. De två sistnämnda spelar inte ens i samma serie. De Djurgårdare som tror att Djurgården ska kunna bygga en ”egen” arena någonstans runt Stadion och ÖStermalms IP kan drömma vidare. Stockholm behöver inte fler stora miljardinvesteringar i form av stora arenor.

Det Stockholm behöver är en satsning på bredd och ungdomar. Mindre anläggningar. Billiga anläggningar. Fullstora hallar för inomhussporterna. Planer för fotboll, bandy och anläggningar för friidrott. Så ni i Bajen som tror att ni ”äger” nya Söderstadion, eller Tele 2 Arnena som är det officiella namnet samt ni Djurgårdare som fortfarande tror på en egen arena på ÖStermalm. Tagga ner! Lägg ner! Globenorådet är till för alla. Djurgården har spelat ishockey där i åratal, likaså AIK. Hammarby gjorde det innan de gick i konkurs. Nu kommer Djurgården fotboll att spela där och dela arnena med Hammmarby Fotboll. Det är bra. Bra för alla. Genom det kan det äntligen bli pengar över till bredd och ungdomsidrotten i Stockholm. Annars kommer Stockholm att fortsätta vara ett u-land när det gäller infrastruktur för idrott.

Till sist, heja på och stötta det egna laget/klubben på ett positivt sätt. All form av våld och/eller trakaserier är inte bara destruktivt. Det är dessutom otroligt barnsligt, omanligt, töntigt, fånigt osv.

Annons

En dag som alla andra?

Jag noterar just att de enda gångerna jag kommer mig för att skriva lite på min blogg är när det handlar om lite tråkiga saker. Tråkiga saker som sjukdom och död. Konstigt egentligen eftersom jag ofta har massor av tankar som jag skulle vilja utveckla i skrift som är både kul och allvarliga utan att handla om sjukdomar. Men nu är det som det är.

Idag ska jag och mina två barn åka till barnens farfar. Eller egentigen, åka och säga hejdå. Han dog för någon månad sedan. 81 år och cancer. Inga konstigheter med det. Jag tycker det var sjönt att han slapp lida. Men det som gör mig lite illa till mods är det faktum att han och hans fru (inte min mamma) förvägrar oss andra att ha en riktig begravning. Det behöver absolut inte vara en kyrklig historia med präst, psalmer och en massa vackra ord om vilken fin man han var. Han var vare sig bättre eller sämre än alla vi andra. Men ett lite mer värdigt avsked än att åka hem till änkan och käka lite smörgåstårta hade varit på sin plats, tycker jag. Jag vet att det finns en hel del av hans gamla elever som gärna hade sett någon form av tillställning för att säga tack för x antal år i skolan med honom som lärare.

Min faster dog förra sommaren och min kusin Catherine hade organiserat en fantastisk begravning. Inte en kyrklig artefakt så långt ögat nådde. Men en värdig avslutning på hennes liv. Ett värdigt avsked. Ett fint (och trevligt) avsked. Jag önskar min far hade fått något liknande. Men jag hade dessvärre inte mycket att säga till i den frågan. Bara att gilla läget, förklara för Jesper och Sofia varför det är som det är. Åka ner till Valdemarsvik och äta en jädra smörgåstårta och sedan åka hem.

Ute skiner solen. Trevligt. Om en vecka är jag i Göteborg för Gothia Cup. Jätte trevligt. Livet är absolut inte bara sjukdom, död och sorg. Tvärtom. I stort sett är livet väldigt kul, men visst finns det vissa saker som man önskar hade varit lite annorlunda……