Är det synd om Juholt?

Efter lördagens besked och snabba presskonferens där Håkan Juholt meddelade att han avgick som partiledare för (s) med omedelbar verkan börjar man fundera lite. Är det synd om karln? Hur mår han? Vad händer nu?

Det är olika frågor på olika plan. Dels det politiska men även det personliga. Som människa kan det knappast kännas speciellt kul att springa gatlopp och bli uthängd. Som politiker är det något som ingår i spelets regler. Att blanda in familjen är smutsigt och där är journalisterna riktiga svin. Vad hans mamma tycker är totalt oviktigt. Det är självklart hon stöttar sin son! Men är det något nyhetsvärde i det? Nä, inte alls. Bara smutsigt jobb från några som kallar sig journalister.

Det som slog mig i hans tal eller snabba presskonferens, var att han tryckte på att han alltid varit och alltid kommer att vara sosse. Det har det aldrig varit någon tvivel om. Men han kände kanske att han var tvungen att påpeka det. Däremot är det lite mer intressant om han själv har förstått varför det blivit kritik mot honom. Det framgick inte.

Om man ser tillbaka på det senaste året så var han drivande när det gällde att få bort Mona Sahlin. Han sa att han inte var lämplig som partiledare eftersom han var ostrukturerad och yvig (kan man nog hålla med om). Han blev till sist vald. Han fick löpa gatlopp pga att hans sambo blivit åtalad för diverse ekonomiska brott. Vad katten har detta med honom att göra? Inte ett smack! Detta var den första tavlan av media! Sedan kom lägenhetskostnader där han fick hela hyran betald av riksdagen, ersättning för egen bil trotts att han kört en hyrbil (på riksdagens bekostnad), tjänsteresa som avbröts (och inga pengar återbetalda), klumpiga uttalanden där fakta inte varit kontrollerade. Då är det inte konstigt att media börjar ifrågasätta och även övriga inom partitoppen.

Som politiker är det inte synd om Juholt. Som människa är det synd om Juholt.

Hoppas sossarna hittar en bra ledare snabbt. De behövs för att vara en blåslampa i häcken på regeringen. En bra och effektiv regering behöver en offensiv opposition. Sosseregeringar har varit bäst när borgligheten varit samlad. Nu är regeringen ganska uppblåst och självgod. Det håller inte!

Sverige behöver ett starkt sosseparti. (v) och (mp) kan aldrig bli den samlande kraft som behövs för att vara ett alternativ till regeringsmakten. Å andra sidan måste sossarna vänja sig vid att inte se regeringsmakten som ett normalläge. Ser man på oppinionssiffror i Sverige och Europa i övrigt är sossarna i Sverige på ungefär samma nivå här som ute i Europa. Samtidigt är Moderaterna (eller de konservativa) på Europanivå. Det är kanske så att (s) måste acceptera att de inte är ett 40%-parti utan snarare ett 25-30%-parti i sina bästa stunder.

Stockholm växer

Alla är vi olika. Det finns bakåtsträvare och det finns folk med visioner. Bland bakåtsträvarna är de som vill stoppa allt byggande. Stoppa allt annat också föresten. Stanna tiden. Det var bättre förr!

Sedan finns det människor som inser och anser att ett samhälle utvecklas hela tiden. Utvecklas på lite olika sätt kanske, men lik förbaskat utvecklas. Det som förr kallades innerstaden i Stockholm begränsades av malmarna och tullarna. Utanför Skanstull, Hornstull och Roslagstull var förorten, landet. Om det fanns en tull på Kungsholmen vet jag inte, men där börjar förorten på andra sidan sundet vid Alvik.

Essingeöarna är nog ett av de bästa exemplen på att land blir stad. I Per Anders Fogelströms stadserie beskrivs i en av böckerna (kommer inte ihåg vilken) hur både Stora och Lilla Essingen var landet. Här fanns stora sommarvillor. Idag är Lilla Essingen rena innerstaden och Stora Essingen ligger inte långt efter, även om det till största delen är villabebyggelse på den ön.

Men nu håller innerstaden på att hoppa över vattnet och etablera sig utanför tullarna. Hammarby Sjöstad är ett bra exempel på det. Här har man dessutom lyckats kombinera innerstad och grönska.

Det finns personer som på fullaste allvar tror att man kan stoppa utvecklingen genom att dela kommunen. De tror att det som idag är förort eller närförort då inte kommer att utvecklas och förtätas. Inget kan vara mer bedrägligt eller fel. Staden växer. Staden har alltid vuxit och kommer sannolikt alltid att växa. Den här bilden är när tunnelbanan var ny för 60 år sedan.Svedmyra Bilden är tagen från Svedmyra mot Sockenplan. Där det på bilden syns skog ligger idag BEA, ett höghus och en stor parkeringsplats.

Vad händer om bakåtsträvarna skulle lyckas i sin iver att stoppa utvecklingen. Stoppa tiden. Stoppa byggandet. Priserna på bostäder skulle bli skyhöga. Bostadsbristen skulle öka lavinartat. Sannolikt skulle även vräkningarna öka pga att folk inte skulle ha råd att bo, vilket i sin tur skulle medföa fler uteliggare och social misär. Det Stockholm vill jag inte ha. Det märkliga är att de som företräder den bakåtsträvande linjen är de som anser sig föra en ansvarsfull social politik och ofta kritiserar mitt parti och mina partikollegor. Pyttsan, säger jag. Undrar vad som är reell socialt ansvar.