Stockholm, en stad i världsklass?

av arnefred, publicerad i Hobbyer, Sport, Ungdomsidrott

Stockholm marknadsförs som en stad i värdsklass och som ”The Capital of Scandinavia”. Till stor del är det helt korrekt. Stockholm är fantastiskt och tillsammans med kranskommuner och de kommuner som är med i samarbetet med Stockholm Business Region ger det bra möjligheter för besökare och företag. Men på ett område är Stockholms stad (med kranskommuner) ohjälpligt efter. Det gäller infrastrukturen för idrotten.

Jag var i Örebro nu i helgen och dömde fotboll i Örebrocupen. Nästa helg bär det av till Göteborg och Gothia cup. Bägge dessa cuper är helt fantastiska upplevelser. Både för spelare, ledare och oss domare. Som Stockholmare blir man otroligt avundsjuk på de möjligheter som Örebro och Göteborg kan erbjuda sina idrottsintresserade medborgare.

Gothia Cup spelas på över 100 planer i Göteborg, Mölndal och Kungsbacka. I Mölndal är det sju planer och i Kungsbacka tio planer som används. Resten av planerna, dvs ett 90-tal, ligger inom Göteborgs stadsgräns. Jag tvivlar på att Stockholm, som ändå är dubbelt så stort, kan erbjuda nästan 100 gräs- och konstgräsplaner. Ta bara Kvibergsområdet. Där ligger ett pärlband av 11-mannaplaner. Totalt runt 25 planer på det nedlagda militärområdet. För en Stockholmare som tycker om fotboll är det nästan att uppnå Nirvana att se detta band av fotbollsplaner. Under Örebrocupen spelas matcher (11-manna) på ett 25-tal planer. Alla dessa (utom fem) är naturgräs.

Nu är naturgräs inget självändamål i sig. Men man kan bara konstatera att idrotten i Stockholm har mycket svårare än i övriga landet. Ett fd. borgarråd har skrutit över att Hammarby Sjöstad har lika många innevånare när det är färdigbyggt som en normalstor svensk kommun. Men en normalstor svensk kommun har åtminstone en idrottsplats, en eller ett par idrottshallar och ett antal andra faciliteter för idrott och fritid. Hammarby Sjöstad har en idrottshall och kommer att få en sjumanna fotbollsplan. Att man gjort det misstaget där är illa nog. Men Stadsbyggnadskontoret fortsätter att planera som om dess innevånare inte behöver röra på sig. I både Norra Djurgårdstaden och Hagastaden lyser infrastruktur för idrott med sin frånvaro. Dessa områden kommer att bli fantastiska att bo och leva i. Om man bortser från den lilla detaljen som heter idrott.

Samtidigt kämpar alla klubbar, från märkesklubbarna till minsta kvartersklubb, med att få tillgång till det som finns. Men så länge det finns liv finns det hopp. Jag hoppas att makthavarna i Stadshuset kan ta beslut om mer utbyggd infrastruktur för idrotten generellt, inte bara för fotbollen.

Även om det ser mörkt ut i innerstaden ser det lite bättre ut utanför tullarna. Man planerar att göra Gubbängsfältet till ett sportfält för både ruggby, amerikansk fotboll och fotboll. Kärrtorps IP ska eventuellt få två nya konstgräsplaner och det finns idéer om att anlägga en hall för bandy på Tallkrogens bollplan (Valsknopp).

Detta är några saker som finns på planerarnas bord. Det är bra, men det behövs, som sagt, även en infrastruktur i innerstaden och i de nya områden som planeras.

Valborg! Nu är det äntligen vår!

av arnefred, publicerad i Uncategorized

Valborg är och har säkert alltid varit en helg när man ska festa. Nu är våren här. Sommarmånaderna ligger framför en och allt är en enda underbar ljus tid. Allt känns bara så himla skoj! 1 maj har dessutom i över 100 år varit vänsterns och Socialisternas stora högtid när man festat och gått ut och demonstrerat mot sin egen politik, men det är en annan historia.

Ljuset som kommer. Värmen. Glädjen. Allt detta brukar gammal som ung känna. Det är väl knappast någon som inte har festat till dagarna runt Valborg och 1 maj. En helg som i år när själva valborgsmässoafton ligger på en måndag blir hela helgen en enda stor fest i väntan på elden och en eventuell bakisdemonstration på tisdag.

Igår kväll (fredag) sitter vi hemma, som man i min ålder oftast gör en fredagkväll (om man inte är ute på domaruppdrag eller kikar på domare). På övervåningen hör jag hur dottern pratar ganska upphetsat och lite oroligt med ett par kompisar. Ganska snabbt förstår vi föräldrar att allt inte ligger helt rätt till. Mycket riktigt. Två av hennes kompisar hade planerat att gå ut. De hade grundat lite hemma (alkohol är ju inte direkt gratis på krogen, i synnerhet inte för gymnasieungdomar). På bussen in till stan har den ena av damerna kännt sig lite illamående. De kliver av bussen och tjejen i fråga får snart upp hela dagens födointag. Den andra tjejen vet inte riktigt hur hon ska göra. Han klarar inte av att få med sig sin kompis.

Av en händelse ringer dottern (som som sagt är hemma) upp den av tjejerna som är hyffsat nykter. Vi föräldrar hör som sagt samtalet. Vi beslutar oss snabbt för att ta bilen in till stan och hämta tjejerna.

På plats ser vi två tjejer som har allt annat än en trevlig kväll på stan. En som är totalt plakatfull och hennes kompis som inte riktigt har kontroll på läget. Vi konstaterar att det är mycket folk ute, men ingen INGEN har gjort något för att hjälpa tjejerna. Ingen har ringt efter en taxi, polis eller kanske en ambulans. Vi funderade en stund på om vi istället för att åka hem skulle ta damen till Södersjukhuset. Men eftersom flickan är hyffsat kontaktbar åker vi hem till oss istället.

Väl hemma bäddar vi ner flickan. Kompisen är oändligt tacksam och dottern fick förhoppningsvis klart för sig att vi som föräldar inte skäller och förmanar i ett sådant här läge. Det viktiga är att man kommer hem.

Samtidigt som vi håller på med detta har jag på näthinnan en artikel som berättar om langning av alkohol till unga, i synnerhet dessa tider. Valborg, studentfirande osv. Jag hoppas innerligt att detta blir en läxa för de två tjejerna som inte fick någon kul kväll på stan och vår dotter som såg vad som hade kunnat hända. På samma sätt hoppas jag att vi som är vuxna inte köper ut öl, vin och sprit till de som ännu inte är fyllda 20.