Jag har haft semester. Det är i sig inget märkvärdigt. Tre veckor i januari/februari är kanske inte det vanligaste, men inte heller helt ovanligt. Vi (Maria och jag) var i Australien. Vi hann inte se så mycket av landet, men ändå massor. Melbourne, Sydney, Fraser Island, Sunshine coast med Noosa och Australian Zoo (utanför Brisbane). Bortsett från alla intryck och alla ställen som vi sett är det ändå en sak som man upptäcker där borta på andra sidan jordklotet.
Sverige är en stor (förhållandevis) del i nyheterna. Sedan vet jag inte om det är enbart positivt. Den bild som ges, eller i alla fall gavs när vi var där, är en trött regim som likt en koala sover större delen av dygnet. Man funderar över hur katten vi som en liten nation ska klara av att ta emot så många flyktingar som vi gör. Sverige tar emot flest flyktingar i förhållande till folkmängden. Ingen direkt nyhet, men å andra sidan inget som medierna basunerar ut här hemma. I nyheterna var det stora funderingar på hur vi ska klara av allt som krävs med integration och även all avvisning av de som inte får uppehållstillstånd.
Vad folk härhemma skulle behöva i lite större utsträckning är att resa bort ett tag. Helst långt bort. Det ger en större möjlighet att få ett annat perspektiv över hemlandet. Se nyhetsflödet ur ett annat perspektiv än det i många fall det totalt politiskt korrekta vi får här hemma. Ett bredare perspektiv tror jag kan ge en bättre och sundare debatt och förhoppningsvis ska man slippa rasistkortet så fort argumenten tryter.
Australien är som sagt ett fantastiskt land. Men det kan jag återkomma om. Det var faktiskt inte så himla svårt att köra på fel sida av vägen.
Arnes tankar och funderingar 