Ett litet leende

16 Jan

Jag har i min omedelbara närhet en ung dam, vi kan kalla henne Anna, som arbetar i en livsmedelbutik. En kedja med tre bokstäver, vi kan kalla den….. Äh, det spelar ingen roll. När det gäller det här inlägget är sortens butik och varukedja inte intressant.

Den nyss nämnde unga damen, som jag här kallar Anna heter egentligen någonting annat. Men det spelar heller ingen roll. Det intressanta är en del av de historier hon berättar när hon kommer hem. De flesta kunderna är helt okay. En del är bra, men så kommer man till den där lilla klicken som uppför sig på ett sätt som gör att man kan bli mörkrädd.

Det finns folk som låter sitt dåliga humör gå ut över den stackars tjejen (det är oftast tjejer) som sitter i kassan. Jag har ofta undrat varför. Det är inte hennes (eller hans om det är en kille) fel att man inte kan göra kontantuttag från vissa banker i kassan. Det är inte hans (eller hennes) fel att man bara kan ta ut ett maxbelopp, utöver den summa varorna kostar. Det är inte personen i självskanningen som avgör vem eller vilka som ska kontrolleras. Så här kan man hålla på i evigheter.

Tänk om alla, utöver det vanliga ”hej” till personen i kassan tog sig någon extra sekund och lämnade ett litet leende. Man behöver inte kallprata eller säga något alls, om man inte vill. Men ett litet leende. Att visa respekt genom att INTE prata i sin telefon medan man betalar. Eller åtminstone be om ursäkt för det. Om alla gjorde det skulle personen i kassan i sin tur vara mycket trevligare mot alla kunder. Det är så enkelt.

Det händer att dottern, som heter Anna, men i andra namn, är så ledsen pga dumma, klumpiga, respektlösa kunder. Det är som om vissa personer inte betraktar den här typen av personer med den här typen av jobb med respekt. Man behöver inte respektera vare sig dem eller det jobb de utför. Den inställningen är så tråkig. Personligen försöker jag att alltid besvara det där ”hej” man alltid får. Även om killen eller tjejen i kassan har leendet upp och ner försöker jag att göra mitt för att hon/han (jag vägrar använda hen) ska bli på bättre humör.

Alla ni som orkat läsa ända hit, glöm inte bort att det är en livs levande människa som sitter där (eller står). En levande person med känslor och tankar.

🙂

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: