Kategori: Uncategorized

Trafik och planering

av arnefred, publicerad i Farsta, Politik, Stockholm, Uncategorized

Det är inte lätt när det är svårt. Den senaste tiden har fler och fler bilister parkerat sina bilar utanför grinden hemma. Jättekul när man ska ta sig ut med MC eller för all del till fots. Att gatan hemma är en infartsparkering är väl i sig inga problem. Bara folk kunde ge f-n i att ställa sina bilar framför grinden. Men ring Trafikkontoret då, säger vän av ordning. Jo pyttsan! De lappar eller tar bort en bil bara om man ska in eller ut med en bil! Fullkomligt vansinne, men så är det. Hur har det då blivit så här? Enkelt! Man har tagit bort infartsparkeringarna. Sedan finns de politiker som på allvar tror att det kommer att ordna sig! Folk kommer att vänja sig.

Ja, alltså de menar nog att jag får vänja mig vid att ha en bil utanför grindhålet varje dag. Just den här bilen ägs av en herre/kille/man som bor i Johanneshov. Varför man parkerar bilen i Enskede vet inte jag, men runt Johanneshov är det svårt att hitta platser att parakera på.

Som jag ser det finns det ett antal lösningar som staden bör genomföra. För det första bör en sådan här parkering ge böter eller bortforsling oberoende om jag ska in eller ut med en bil. Tänk om jag har en rullator, eller barnvagn, eller permobil. Då är det kört! Ställer man sig så klantigt ska det kosta.

Sedan måste planerarna inse att det finns bilar. Parkeringstalen sänks vid nybyggen. Men folk skiter i om planerarna tror att det ska räcka med en bil på två eller tre lägenheter. Se på Hammarby Sjöstad! Totalfiasko när det gäller parkering och skolor. Det värsta är att man fortsätter att göra dessa planeringsmissar, ivrigt påhejade av verklighetsfrånvända partiföreträdare på vänsterkanten.

Snälla (v) och (mp), man kan inte förbjuda bilar, även om ni gärna vill det. Man måste få alla trafikslag att fungera tillsammans för att det ska fungera. Vägar behövs (för bussar, lastbilar och bilar), spår behövs (för spårvagnar och T-banor), cykelbanor behövs (när ska cyklisterna lära sig trafikreglerna) och även gångtrafikanter måste ha någonstans att promenera.

Jag hörde att man äntligen på allvar börjat fundera på Österleden! Om den byggs får vi äntligen en chans att få en minskad trafikmängd inne i Stockholm city. Sedan kommer trafiken att öka, ja det gör den. Men kan det bero på att Stockholm växer så det knakar? Till sist. Börja bygg om Slussen nu! Den där karusellen håller på att rasa ihop! Nackaborna och Värmdöborna är värda en vettig lösning för sina bussar. Det förhindras idag av ett gäng som har en retorik som gått totalt överstyr.

Hur hamnade jag här? Vid Slussen, när det började med felparkerade bilar utanför min grind? Ja inte vet jag. Men jag hoppas staden ändrar policy så man kan bli av med bilar vars förare har en väldigt stor otur när de försöker tänka.

God Natt!

Återträffen

av arnefred, publicerad i Uncategorized

Om några timmar ska jag få träffa några av de personer jag tillbringade sju år tillsammans med mellan 1966 och 1973. Från 3:an till och med 9:an. Vi var tre paralleller, men i 4:an och 5:an slog man ihop oss till två klasser, varav det blev väldigt stora klasser. Men från 6:an blev vi tre klasser igen. Det är lite pirrigt i magen, det måste jag erkänna. Men det ska bli väldigt kul. Samtidigt vet jag att det är en hel del av mina gamla skolkamrater som inte vill komma. Väldigt tråkigt tycker jag. Samtidigt kommer filmen som Anna Odell gjorde förra året, Återträffen. Jag har inte sett filmen men den lär handla om hur en person som blivit mobbad hela skolgången ”gör upp” med sina gamla skolkamrater. Ja, i ett sådant läge är det kanske inte direkt kamrater.

Nu tror jag inte att man kommer att uppleva några direkta scener ikväll. Vi har träffats ett antal gånger genom åren. Första gången var efter 10 år, 1983. Det var kul att ses, kommer jag ihåg. Personligen tyckte jag det var lite trist. Min första förlovning hade just tagit slut. Efter ytterligare fem år, 1988, sågs vi igen. Även det kalaset var kul. Men jag var även då lite dämpad. Några månader senare påbörjade jag min skilsmässa efter ett kort (2 år) äktenskap. Den 3:e träffen, 1993, var festen ute i skärgården. Den gången var jag inte med. Då hade jag året innan blivit pappa och hade ingen lust att tälta ute på en kobbe. Efteråt ångrade jag mig. 1998 var det dags igen. Jag hade nyss bytt jobb och hade bägge barnen med mig ut till Vaxholm och vi övernattade hos mamma. Den festen var jättekul! Jag var en av de sista från festen och kom hemrumlandes 5.45 på morgonen! Även den fest som var 2003 var kul, tycker jag. 2008 blev det ingen träff. Det finns fler anledningar till det. Men nu ska det bli. 41 år sedan vi slutade 9:an! Rackans vad tiden går fort!!!

Jag vet som sagt inte hur många som kommer idag. Jag hoppas det blir många. Vi var ju i alla fall runt 70-75 ungar som lämnade grundskolan tillsammans. Samtidigt har jag full respekt för de som av olika anledningar väljer att inte komma. Det som är spännande när man pratar med människor man tillbringat så stor tid tillsammans under de viktigaste åren i sina liv är hur olika man uppfattar vissa situationer. Det finns de som uppfattar och anser att de har blivit mobbade. Medan andra inte uppfattat att det är mobbing. Det är ett problem, eller klan vara. Det behöver ju inte vara så allvarligt som mobbing. Det kan vara någon betydligt roligare händelse där man kommer ihåg olika delar och har olika uppfattningar om vad som egentligen hände. Allt detta är oerhört intressant att prata om. Byta upplevelser av det man tänkte och kände då för länge sedan. Över 40 år sedan!

Jag ser verkligen fram mot att se några av mina gamla skolkamrater igen. Även om vissa av dem kanske inte kunde kallas kamrater. Några pratade man aldrig med. Man bara visste vem det var och vad de hette. Andra kanske man överhuvudtaget inte gillade. Då. Oberoende vilket ska det bli skitkul att byta erfarenheter om den tiden tillsammans. För min del 7 år (vi flyttade till Vaxholm mellan 2:an och 3:an). Dessutom intressant att följa de enskilda öden under de 41 år som gått sedan vi slutade skolan.