Stockholm växer

Alla är vi olika. Det finns bakåtsträvare och det finns folk med visioner. Bland bakåtsträvarna är de som vill stoppa allt byggande. Stoppa allt annat också föresten. Stanna tiden. Det var bättre förr!

Sedan finns det människor som inser och anser att ett samhälle utvecklas hela tiden. Utvecklas på lite olika sätt kanske, men lik förbaskat utvecklas. Det som förr kallades innerstaden i Stockholm begränsades av malmarna och tullarna. Utanför Skanstull, Hornstull och Roslagstull var förorten, landet. Om det fanns en tull på Kungsholmen vet jag inte, men där börjar förorten på andra sidan sundet vid Alvik.

Essingeöarna är nog ett av de bästa exemplen på att land blir stad. I Per Anders Fogelströms stadserie beskrivs i en av böckerna (kommer inte ihåg vilken) hur både Stora och Lilla Essingen var landet. Här fanns stora sommarvillor. Idag är Lilla Essingen rena innerstaden och Stora Essingen ligger inte långt efter, även om det till största delen är villabebyggelse på den ön.

Men nu håller innerstaden på att hoppa över vattnet och etablera sig utanför tullarna. Hammarby Sjöstad är ett bra exempel på det. Här har man dessutom lyckats kombinera innerstad och grönska.

Det finns personer som på fullaste allvar tror att man kan stoppa utvecklingen genom att dela kommunen. De tror att det som idag är förort eller närförort då inte kommer att utvecklas och förtätas. Inget kan vara mer bedrägligt eller fel. Staden växer. Staden har alltid vuxit och kommer sannolikt alltid att växa. Den här bilden är när tunnelbanan var ny för 60 år sedan.Svedmyra Bilden är tagen från Svedmyra mot Sockenplan. Där det på bilden syns skog ligger idag BEA, ett höghus och en stor parkeringsplats.

Vad händer om bakåtsträvarna skulle lyckas i sin iver att stoppa utvecklingen. Stoppa tiden. Stoppa byggandet. Priserna på bostäder skulle bli skyhöga. Bostadsbristen skulle öka lavinartat. Sannolikt skulle även vräkningarna öka pga att folk inte skulle ha råd att bo, vilket i sin tur skulle medföa fler uteliggare och social misär. Det Stockholm vill jag inte ha. Det märkliga är att de som företräder den bakåtsträvande linjen är de som anser sig föra en ansvarsfull social politik och ofta kritiserar mitt parti och mina partikollegor. Pyttsan, säger jag. Undrar vad som är reell socialt ansvar.

Äntligen!

Äntligen! Så brukade Gert Fylking säga högt när Svenska Akademin offentliggjorde Noblepristagarna i literatur. Senare försökte man hindra honom från att komma in och vara med när det hela offentliggjordes. Horace Engdal skickade nog inga julkort till käre Fylking. Men vad har då Fylkings årliga utrop med detta inlägg att göra. Jo, igår togs äntligen ett beslut i Stockholms kommunfullmäktige som borde ha tagits för många år sedan.

Efter 20 års vånda tog man beslut om Slussens ombyggnad. Det har inte varit okompicerat och frågan är ännu inte helt klar. Beslutet kommer att överklagas. Flera gånger och så långt som möjligt.

Samtidigt står Slussenkarusellen och förfaller och blir allt mer osäker och farlig. Stora delar av komplexet är avstängd för trafik just på grund av det. Det är ungefär 20 år sedan experter meddelade staden att Slussens skulle klara c:a 10 år till. Sedan har frågan ältats ytterligare 10 år, dvs tills idag. Även utan överklaganden tar det nästan 10 år innan hela bygget är klart. Det betyder närmare 30 år från det att man insåg att bygget höll på att rasa ihop tills det ny aär klart. 30 år!!! Det är oerhört oansvarligt av oppositionen att försöka sätta krokben för denna omdaning som är så nödvändig.

slussen

Ingen fråga har diskuterats mer i Stockholm i modern tid än just denna. Det känns därför mycket märkligt när de som inte gillar detta nu klubbade förslag ändå protesterar mot förslaget. Att komma och klaga över bristande dialog visar bara på att man är ”dåliga förlorare”.

Slussen måste restaureras NU. Att vänta på ytterligare förslag är oansvarligt. Jag undrar vad de oppositionella skulle säga om det blev en allvarlig olycka i Slussenkarusellen……………….