Stockholm växer

Alla är vi olika. Det finns bakåtsträvare och det finns folk med visioner. Bland bakåtsträvarna är de som vill stoppa allt byggande. Stoppa allt annat också föresten. Stanna tiden. Det var bättre förr!

Sedan finns det människor som inser och anser att ett samhälle utvecklas hela tiden. Utvecklas på lite olika sätt kanske, men lik förbaskat utvecklas. Det som förr kallades innerstaden i Stockholm begränsades av malmarna och tullarna. Utanför Skanstull, Hornstull och Roslagstull var förorten, landet. Om det fanns en tull på Kungsholmen vet jag inte, men där börjar förorten på andra sidan sundet vid Alvik.

Essingeöarna är nog ett av de bästa exemplen på att land blir stad. I Per Anders Fogelströms stadserie beskrivs i en av böckerna (kommer inte ihåg vilken) hur både Stora och Lilla Essingen var landet. Här fanns stora sommarvillor. Idag är Lilla Essingen rena innerstaden och Stora Essingen ligger inte långt efter, även om det till största delen är villabebyggelse på den ön.

Men nu håller innerstaden på att hoppa över vattnet och etablera sig utanför tullarna. Hammarby Sjöstad är ett bra exempel på det. Här har man dessutom lyckats kombinera innerstad och grönska.

Det finns personer som på fullaste allvar tror att man kan stoppa utvecklingen genom att dela kommunen. De tror att det som idag är förort eller närförort då inte kommer att utvecklas och förtätas. Inget kan vara mer bedrägligt eller fel. Staden växer. Staden har alltid vuxit och kommer sannolikt alltid att växa. Den här bilden är när tunnelbanan var ny för 60 år sedan. Bilden är tagen från Svedmyra mot Sockenplan. Där det på bilden syns skog ligger idag BEA, ett höghus och en stor parkeringsplats.

Vad händer om bakåtsträvarna skulle lyckas i sin iver att stoppa utvecklingen. Stoppa tiden. Stoppa byggandet. Priserna på bostäder skulle bli skyhöga. Bostadsbristen skulle öka lavinartat. Sannolikt skulle även vräkningarna öka pga att folk inte skulle ha råd att bo, vilket i sin tur skulle medföa fler uteliggare och social misär. Det Stockholm vill jag inte ha. Det märkliga är att de som företräder den bakåtsträvande linjen är de som anser sig föra en ansvarsfull social politik och ofta kritiserar mitt parti och mina partikollegor. Pyttsan, säger jag. Undrar vad som är reell socialt ansvar.